Första balen
I veckan öppnade vi första ensilagebalen. Det är alltid både spännande och lite oroligt att sätta kniven i plasten och se hur det ser ut därinne. En katastrof om fodret är dåligt, i varje fall om det är många balar.
Men det kom en frisk och syrlig doft, och när jag hade tagit av plast och nät så gladde jag mig åt en bal som såg frisk och fin ut, och alldeles lagom torr. Inte torrare än att ensileringsprocessen fungerat, inte så vått att det blir onödigt tungt och fryser ihop.
Hästarna kom och mumsade med god aptit. De verkade gilla sitt vinterfoder. Men efter en stund gick de till sitt fält igen. Jag tyckte att det var dåligt med gräs där, och tänkte att det var dags att börja fodra. Kanske var det onödigt?
Å andra sidan får de en mjuk övergång nu. Och nästa morgon hittade jag alla i eller vid ligghallen, vilket de inte varit på flera dagar, trots isande kyla. De har trivts på fältet. Men nu hade det tydligen passat med en nattmacka - det mesta av resterna från dagen innan var borta. Jag gav dem en ny kärra ensilage och de ställde sig belåtet och mumsade, även om om några vilade en kort stund till. Det var ju verkligen en tidig morgon.
