Upptäcka världen

 
 
Föl håller sig till en början nära mamma. Travar och galopperar vid hennes bog, vilar nära med mammas vakande öga på sig.
Ganska snart vidgas cirklarna. De lär känna flocken och hagen, och de undersöker allt som finns. De blir modigare och utmanar mer och mer. Är snart mer tillsammans med andra än med mamma.
De smakar på allt möjligt, och de tar efter vad de andra gör. När storasyster Brimi klättrar upp på den stora högen i hagen dröjer det inte länge förrän lillebror Ygne är där med. Eller så hänger de bara på henne, och kollar vart hon ska. Kul med en stor idol som ännu är leksugen.
Det är ett bra sätt att stärka både kropp och sinnen. Och förstås behövs mamma ännu länge till, som en trygghet att återvända till för mat och tröst.
Forskning visar att föl behöver sin mamma länge, längre än man tidigare trott. Att avvänja vid ett halvår är inte optimalt, bättre att vänta til 8-9 månader, då den naturliga avvänjningen ofta sker (om stoet är dräktigt igen).
Så mina föl får numera bli kvar här tills de är minst åtta månader. Då har deras flock och deras människor förhoppningsvis lagt en bra grund till nyfikna, trygga och trelviga individer.
 
0 kommentarer