stuterikry.blogg.se

När jag skrev inlägget om fjordhästars påstådda släktskap med Przewalskis häst (https://stuterikry.blogg.se/2021/january/harstammar-fjordhastar-fran-przewalskihastar.html ) fick jag flera intressanta kommentarer och frågor. Det blev tydligt att det är fler än fjordhästar som ogrundat påstås ha släktskap med olika östliga hästar, och lika tydligt hur sådana villospår lever kvar och återberättas.

 

Det fanns många spännande trådar från läsarna. Bland annat dök en fråga upp om den polska rasen konik polski, som är en black häst, och den verkar ha koppling till tarpanen, eller i vart fall den återskapade tarpanen. Av de hästar som finns idag är det en av de som verkligen har östligt ursprung. Det finns förresten en svensk rasförening för denna häst nu.

 

Men det som allra mest fångade mitt intresse var ett mejl från Pernilla Jobs, en russ-enusiast som skrev:  "Vi som håller på med russ får ofta höra att russen härstammar från tarpaner. Så vitt jag kunnat härleda den myten kommer den från en artikel i det första bandet av stamboken, som sedan fått fäste i medvetandet och spridning. Jag tror tyvärr att det står så på Wikipedia också."

 

Pernilla citerade ur en artikel som funnits publicerad i tidningen Gotlandsrusset nr 2-2005, Vikingarnas hästar - på Gotland i sommar. Artikeln är skriven av Sara Eliasson på länsmuséet på Gotland. Här är urklippet ur den som Pernilla skickade:

"DNA-tekniken har öppnat helt nya vägar för att spåra släktskap inom och mellan arter. Hästens historia är under utredning. Svenska och engelska genetiker har analyserat DNA från nu levande raser och skelettmaterial från svenska järnåldershästar. En viktig slutsats är att redan under järnåldern hade hästarna en stor genetisk variation, vilket tyder på att man hade många raser och ett omfattande handelsutbyte av hästar redan då. 

Det finns olika arvsmassor, DNA, i cellens skilda delar. Mitokondrie-DNA, som enbart nedärvs från mor till avkomma, är den typ som främst använts vid analyser av äldre skelettmaterial. Vid undersökning av sex svenska järnåldershästars mitokondrie-DNA har man konstaterat släktskap med fjordhäst, russ, ardenner, exmoorponny, connemara och engelskt fullblod. Alla tycks vara västeuropeiska och ingen släkting till tarpanen har kunnat fastslås. Resultaten från undersökningen av nu levande raser visar att gotlandsrusset har en smal genetisk variation och således är den mest ursprungliga av våra nordiska raser, medan till exempel islandshästen har en stor genetisk variation vilket visar på inkorsningar."

 

Pernilla bifogade också en artikel om genetisk analys av gotlandsruss. Den är skriven 2008 av Gus Cothran, och även han konstaterar västliga släktskap (russ är närmast släkt med shetlandsponny, exmoor och connemara) snarare än östöiga ursprung för dessa raser.

 

Artikeln är på engelska (Genetic Analysis of the Gotland Russ horse), men Pernilla har översatt och så här står det:
GENETISK ANALYS AV GOTLANDSRUSS

Tagelprover från totalt 73 gotlandsruss DNA-typades med hjälp av vedertagna metoder i en undersökning om genetisk variation som omfattande 12 mikrosatellit-locus hos häst. De insamlade proverna och analysen gjordes för en studie av flera ovanliga hästraser till The Festival of Rare Breeds, som hölls i Kentucky Horse Park i september 2008 (hemsida: www.equus-survival-trust.org). 43 av gotlandsrussen kom från Europa, företrädesvis Sverige, medan de resterande 30 var hästar i USA. Flera genetiska varianter räknades och visas i tabellen nedan. I tabellen visas även de övriga hästraserna i studien. 

Variationerna hos gotlandsruss som helhet är ganska låg, men inte exceptionellt låg. Det finns intressanta skillnader i graderna av heterozygositet bland de europeiska russen jämfört med russen i USA.  

Observerad heterozygositet (Ho) i Europa var lägre än vad man hittade i USA, medan motsatsen befanns vara riktig för förväntad heterozygositet (He). Detta beror sannolikt på det begränsade antalet djur som gav upphov till dagens amerikanska russtam. Detta begränsade antal utgör en flaskhals, och variationerna stämmer med det mönster som ofta ses vid flaskhalsar i populationsmängd vilket kan göra att variationen av alleler är mindre (som framgår av måtten Ae, TNV och MNA). På grund av det kan Ho kvarstå relativt hög medan He (som påverkas starkare av variationen av alleler) minskas. Siffrorna för allelvariation hos den amerikanska russpopulationen ligger både betydligt under siffrorna för någon av de övriga raserna i undersökningen och den europeiska russpopulationen. 

TNV-värdena visar också på skillnader mellan den europeiska och amerikanska russpopulationen. Antalet varianter i USA är mycket lägre än i Europa, vilket även detta beror på det lilla antal individer som har givit upphov till den amerikanska gruppen. Det finns emellertid två varianter som hittats i de amerikanska russen som inte observerades bland de europeiska russen. Det kan finnas flera skäl till detta: 

• Varianterna finns i Europa men inte bland de russ som man tagit prover på
• Varianterna har funnits i Europa men är nu förlorade 
• Varianterna är nya mutationer i den amerikanska populationen
• Varianterna är resultatet av en inkorsning. 

Vilken orsaken är kan inte avgöras för närvarande. De två varianterna finns i väldigt låg frekvens så möjligheten av en inkorsning förefaller osannolik. Provtagningseffekten, det begränsade urvalet, är den troliga orsaken. 

I jämförelse med de övriga 13 raserna som analyserades inför The Festival of Rare Breeds har gotlandsrusset det största bidraget till den totala genetiska mångfalden. Gotlandsrusset bidrog med ungefär 10 procent totalt. Detta indikerar att gotlandsrusset, av de 14 raserna som ingick i studien, var den mest genetiskt unika. Detta beror inte på att vissa genetiska varianter som finns hos russ inte finns hos andra raser, utan det beror snarare på kombinationer av varianter som inte är vanliga i andra raser. 

Gotlandsrusset visar närmast släktskap med shetlandsponnyn i en analys av genetiskt släktskap bland 43 olika hästraser. Två andra brittiska ponnyraser finns också på samma gren som gotlandsrusset i träddiagrammet nedan. Både de europeiska, amerikanska och kombinerade resultaten visar samma mönster som detta träddiagram, vilket baseras på de europeiska proverna. 

Texas A&M University den 21 oktober 2008 

E. Gus Cothran, Ph.D 

Department of Veterinary Integrative Bioscience, College of Veterinary Medicine and Biomedical Sciences, Texas A&M University, College Station, Texas, USA 

Intressant läsning, tycker jag! En viktig påminnelse om att en del gamla vandringssägner saknar substans, och hur spännande saker nya forskningsmetoder kan leda fram till.Tack för att du hörde av dig och delade med dig, Pernilla! Som så ofta är det ni läsare som spelar stor roll för bloggen.