Gästblogg: Om straff och stress i hundträning

Nu är det dags igen för min vän Anna Olsson att gästblogga. Och nu kommer ett inlägg om forskning som gjorts på den institution i Porto, Portugal, där Anna jobbar. Spännande och viktig forskning, tycker i alla fall jag. Så tack för detta, Anna, som skriver så här:

Om hundträning finns det betydligt mer åsikter än det finns väl dokumenterade uppgifter. Det gäller både vad som gör träningen effektiv och vad som är bra för hunden. I Sverige, liksom i en handfull andra länder är elhalsband och stackelhalsband förbjudna i hundhantering.

Men debatten om träningsmetoder omfattar mer än dessa specifika verktyg. Många ifrågasätter om bestraffning över huvud taget är acceptabelt i träning, andra hävdar att det är försvarbart i vissa sammanhang. Med bestraffning i det här sammanhanget menas alla former av stimulus som man har anledning att tro att hunden uppfattar som obehagliga.

 

Vad som är acceptabelt är en etisk fråga som inte går att ge ett slutgiltigt svar på med forskning. Men forskning om hur olika träningsmetoder påverkar hundarnas välfärd ger förstås ett viktigt bidrag till diskussionen. De allra flesta hundar som tränas är sällskapshundar som tränas av sin husse/matte, och då är det förstås viktigt att forskning görs på sådana hundar i det sammanhang där de normalt tränas.

När vi drog igång en sådan forskningsstudie var vi lite förvånade att något motsvarande inte gjorts tidigare. En del av förklaringen ligger säkert i hur krävande det är att genomföra en studie där man är beroende av att andra människor ställer upp som försöksdeltagare – och inte tröttnar eller får förhinder innan studien är genomförd! Husdjursforskning har sällan de resurser som finns för kliniska studier i medicin, och i vår forskning har Catarina Castro som ledde studien varit ansvarig för både alla kontakter med försöksdeltagarna och insamlandet av data. 

I december 2020 publicerades resultaten av denna tre år långa studie med 92 sällskapshundar och deras husse/matte. Deltagarna kom från kurser på olika hundträningsskolor i norra Portugal som använde sig av antingen belöningsbaserade, bestraffningsbaserade eller blandade träningsmetoder. Resultaten visar att bestraffningar, särskilt om de används i stor utsträckning, gör hundarna stressade under själva träningspasset och att de effekterna också kvarstår utanför träningssituationen. Detta går att se på hundarnas beteende och kroppsställning under träningspassen, på nivån av stresshormoner direkt efter en träning och på hur de reagerar i en situation som mäter affekt eller känslotillstånd, ett test av så kallad kognitiv bias.

Studien uppmärksammades av SVT Vetenskap och här kan du se exempel på vad vi mätte hos de deltagande hundarna. Filmen visar hur man testar så kallad kognitiv bias hos hundar. Kognitiv bias är ett begrepp från psykologin som hänvisar till hur information tolkas olika beroende på vilken grundinställning individen har. De engelska forskarna Mike Mendl och Elizabeth Paul har utvecklat en metod för att använda begreppet i djurvälfärdsforskningen. Det är väldigt bra förklarat i SVT-klippet som jag hoppas att du tar tid att titta på!

Studien är unik för att den är så pass omfattande, med nära hundra hundar från sju olika skolor. Det är också betydelsefullt att alla resultat bygger på observationer vi själva gjort, baserat på videoinspelningar av träningspass och tester. I studier med sällskapshundar är det vanligt att man lägger stor vikt vid vad ägarna rapporterar – många gånger drar man slutsatser om hundarnas beteende utifrån hur ägarna beskriver det. Men som Helena sa när vi diskuterade den här studien, ” det kan inte vara så lätt att alltid veta vilka metoder amatörer använder, de kanske knappt vet själv…”. Därför var det viktigt för oss att se med egna ögon vad som hände under träningspassen, både hur hundarna betedde sig och hur träningen såg ut.

Bilden visar Catarina Castro med sin egen hund, Amy, en podengo português. Den är tagen utanför institutionen där hon arbetar.

0 kommentarer