Hålla ut
Det blir inget unghästchampionat för Aska....inte i år, och om hon blir dräktig som vi hoppas så inte nästa år heller. Och sedan är hon för gammal.... Snopet och tråkigt, tycker jag.
Fast också helt rätt beslut att ställa in årets fjord-SM. Den här eländiga pandemin har dragit ut på tiden mycket mer än någon (tror jag) kunde föreställa sig när det hela började. Kanske lika bra det. En dag i taget är det som gäller i vilket fall. Hålla ut och hålla i, och hoppas på att snart få vaccination.
Vi som har häst, och speciellt vi som bor på landet, har det ju ändå bra. Men nog kan det kännas motigt ändå när det ena efter det andra ställs in... Kanske är det sämsta att man så sällan får träffa folk. Men lite lättare blir det ju nu när sommaren kommer. Man bör väl inte träffas många då heller, inte förrän allt är stabilt, men då kan man förhoppningsvis sitta ner och prata en stund. Några i taget räcker bra.
Jag skulle ha dömt en shetlandsutställning i söndags. En drive-in-utställning (med anmälan före), där alla hade fasta bedömningstider, och inga finaler skulle det vara. Jag hade valt att få vara min egen sekreterare, för säkerhets skull, och för att jag kände att det skulle fungera.
Men det blev inget alls. I slutet av veckan innan kom skärpta restriktioner för Östergötland, där det skulle vara. Frågan kom upp om man kunde flytta det hela till Sörmland. Men nej, det är ju skärpta restriktioner av en anledning. Att resa från och genom Östergötland är knappast meningen då. Så det ställdes in.
Vi kan ju komma igen en annan gång, både med utställningar och med fjord-SM. Vi får hoppas på 2022. Då räknar jag inte med någon egen häst på SM, men det gör inte så mycket. Och visst hade det varit roligt med championatet. Men vi får väl träna för SM-klass istället lite längre fram. Vi har att öva på om vi ska klara det!
En dag i taget. I söndags fick jag en lugn morgon, och gick ut och tittade till hästarna. Sedan klippte jag manar och pysslade. Det blev inte som planerat, men det blev bra så också. Och nu får Aska en oplanerad vila, som jag skrev om igår. En dag i taget, som sagt... Vi får försöka hålla ut och komma igen.
