Regler om utrustning
Utrustning… ska vara väl anpassad, utformad och anbringad samt i sådant skicka att den inte orsakar skada eller sjukdom står det i Jordbruksverkets föreskrifter om hästhållning. Jag tänker att det kan vara klokt att stanna till och fundera igenom vad detta innebär.
Mer än en gång har jag sett hästar gapa och streta mot bettet, och hört tränare rekommendera att nosgrimman dras ännu et hål. Jag har också haft möjlighet att kika många hästar i munnen och sett fula skador i laner och kindslemhinnor. Ofta orsakade av dåliga bett, hårdhänt ridning eller hårt dragna nosgrimmor. Ibland i kombination med vassa kanter på kindtänderna.
Hästar har naturligt ganska vassa ytterkanter på kindtänderna i överkäken. Det är för att de ska kunna mala sönder mycket grovfoder på ett bra sätt. Om de får tillräckligt mycket grovfoder så är det ovanligt att tänderna blir vassa, men däremot är det en ökad risk om de får en större andel kraftfoder, som inte tuggas med samma malande rörelse som grovfoder.
Jag tycker inte att man ska raspa tänder av slentrian. Däremot är det bra att kolla ibland, och se om allt är som det ska. Både med tänderna och resten av munnen. Då kan man få veta om något inte ser bra ut.
När hästen protesterar mot handen så bör inte den första tanken vara att hästen är dum. Istället tycker jag att man ska fråga sig vad hästen försöker säga. Har du varit okänslig eller obalanserad i dina tygeltag? Passar bettet dåligt eller är nosgrimman kanske redan så hårt dragen att den trycker kinden mot vassa tänder? Eller är det något fel i mun eller tänder, eller för den delen någon annanstans?
Vi rider allt som oftast utan nosgrimma hemma. Ett bra kvitto att se att allt fungerar med små medel och ger anledning att fundera om hästen börjar gapa. På tävling i dressyr får man inte det, och då är det bara att gilla läget och följa reglerna, men även då förstås se till att ha saker som passar hästen och är rätt inställda och rätt använda. Det finns ingen utrustning som inte kan användas fel, så det gäller att se till att försöka göra rätt. Inte alltid lätt, men helt klart bäst för alla.
Haldol på tävling med en vanlig engelsk nosgrimma, med plats för flera fingrar under, så att han kan använda sin mun bra.