Vilka viltskador!
Förra veckan var vi tillbaka och tog en titt. Då hade det gått lite mer tid och de hade varit ute och inventerat skadorna lite mer noggrant. Grisarna hade också fortsatt att jobba på saken.
Ungefär 10 hektar, av de totalt 13,5 där, bedömdes vara så skadat att det inte fanns hopp. Det ska köras upp och istället blir det korn som sås nu i vår.
Eller det blir väl så att allt ihop ryker. Det är inte effektivt att köra dit tröskan för så lite, utan bättre att låta allt kunna köras samtidigt.
Konstigt nog är det nästan minst bökat precis längs kanterna. Vad kan det bero på?
Att vildsvinsstammen är stor och orsakar skador för enorma belopp har jag redan tidigare skrivit om. Har vi verkligen råd med så många grisar som förstör på många olika vis?
Jag tänker att bönder är hjältar som jobbar på för att vi andra ska ha mat. Men nog kunde vi ge dem ännu lite bättre förutsättningar, till exempel kring viltförvaltningen?
