Min strömaskin
Hästarna brukar uppskatta ny halm i ligghallen. De kommer gärna och mumsar. Brimi brukade rulla sig lustfyllt.
Men ingen är som Kabusa. Hon väntar otåligt och sedan vräker hon sig på balen.
Gång på gång häver hon sig och glider ner på sidan. Halmen rasar åt alla håll. Här behövs inget annat som sprider strö.
Hon susar ut med glada skutt och så in igen för en omgång till.
När det lugnat sig kommer de andra och börjar mumsa. Snart är allt lugnt igen efter virvelvinden.
