Tid för norrsken
Dagen efter hade jag riktig tur. Då fick jag se Aurora dansa över himlen. Det var en mäktig upplevelse.
Lika häftigt var det när Ingemar och jag kunde se norrskenet samtidigt frpn varsin sida av Vättern. Vi delade upplevelsen genom telefon och skickade bilder.
Och i förra veckan fick vi se norrskenet tillsammans i Dvärstorp. I fredags anade jag något när jag kikade ut genom fönstret vid halv bio-tiden. Jag skyndade ut i trädgården och visst var det norrsken! En magisk bild fick jag med träden i förgrunden (Först i inlägget). Och en lite konstig tagen inifrån, genom fönster.
Ingemar kom efter, och vi stod kvar en stund strax utanför trädgården, där himlen är stor och vacker. Det var lite grönt och lila, men molnkanten började växa till sig och det blev allt mjölkigare. Vi gick in och var nöjda för denna gång.
När jag sedan såg mitt minne på Facebook påmindes jag om det jag läst att det ofta är norrsken runt vårdagjämningen - det verkar ju stämma. Någon dag sent, men det kan nog ha varit tidigare med, fast det var för molnigt att se.
Jag är inte tillräcklig entusiast för att vänta på norrskenet hela natten heller. Det är fint, men jag har haft några riktigt starka upplevelser. Kanske kommer jag någon gång resa norrut och hoppas få se ett ännu starkare, men det ska ju lite tur till även där.
Jag påminner mig också om att jag ju ändå har fått se det, och att frustrationen som fanns för lite drygt två år sedan är helt borta. Så i natt har jag inte ens försökt kolla, trots att det kanske fanns chans.