När fjordhästarna var skäckar
Jag har flera gånger skrivit om fjordhästens historia, och bland annat om hur det för inte så länge sedan fanns många fler färger än idag. En liten återblick på detta hittar du här, i ett snart fyra år gammalt inlägg:
Jag har återvänt till ämnet flera gånger, och bland annat i detta inlägg från i fjol:
När jag läste den norska medlemstidningen Fjordhesten stannade jag till vid artikeln "Den gong fjordhesten hade flekkar" av Inger Grönntun. Samma gamla stamboksbild, som jag fotograferat i en gammal norsk stambok fanns med och visade stoet Fjelda 1722.
Fjelda var fldd 1918 och dorsalskäck eller tobiano, alltså samma skäcktyp som vi kan se hos till exemepl shetlandsponnyer och islandshästar eller irish cob. I artikeln menar Inger Grönntun att även ventralskäcken av typen splashed white 1, som finns hos kallblodstravare och gotlandsruss, har förekommit i fjordrasen.
Jag citerar i fri översättning ett avsnitt som jag tycker är tänkvärt och ger perspektiv. Inger Grönntun skriver:
"För runt 150-200 år sedan var tobiano-fläckiga hästar, som alltså kallades skjevet, botet eller salet (salut), en del av den normala färgvariationen hos hästar på Vestlandet. På den tiden var det ännu ingen klöar rasindelning, "häst var häst". Hästen var ett bruksdjur, och den vanliga bonden eller småbrukaren bedrev i liten grad planerad avel. Det fanns ingen lag som förbjöd folk att släppa handjur i utmarkerna för 150 år sedan, och man kan räkna med att i de flesta fall var det tillfälliga hingstar som var fäder till fölen. Dessa varierarde därmed mycket i utseende.
Även om man inte hade raser och rasavel, så använde man olika benämningar på hästarna, efter var de kom ifrån. Man kunde prata om Sunnfjordhest, Nordfjordhest, Valdreshest, Sögnehest, Vossahest, Gudbrandsdalshest, Lyngshest, Porsangerhest och liknande, allt efter vilket område eller landsel som hästen var född i. Däremot var detta inte raser såsom vi definierar dem idag. De hade inte heller helt tydliga kännetecken eller fasta exteriöra drag, och benämningarna användes främst om hästen kom utanför det område där den var född.
Som exempel kunde en hästhandlare resa med en flock hästar från Sunnfjord till Östlandet, och sälja djuren som Sunnfjordhest eller bara Fjordhest. Om denna häst avlades på i öst och fick föl med en häst av mer lokal typ, så kunde avkomman kallas något helt annat. Benämningarna användes ungefär som man gör idag med människor."
Om du vill ta del av fortsättningen på artikeln, som ska komma i senare nummer av Fjordhesten, kan du bli medlem i Norges fjordhestlag. Numera är det enkelt, då man kan betala med kort direkt via hemsidan.
