Lutning och annat som gör skillnad

Det finns en hel del forskning om djurtransporter. Det kan man ha nytta av till vardags och i sin träning. En del saker är ganska självklara, men det kan ändå vara bra att veta vad forskningen har kommit fram till.
 
En ganska uppenbar sak är att djuren tycker att det är svårare att våga sig in om det är trångt. Så när jag börjar träna lastning tar jag mellanväggen åt sidan, eller tar bort den helt. Efterhand som de är trygga smalnar jag av och låter dem gå in i ett "normalt" fack. Fölen är inte så stora än, och det gör det förstås lättare. Så nu går de utan tvekan in även om det är smalt.
 
Ännu viktigare har det visat sig vara hur lutningen är. Ju flackare ju enklare att gå in. Så jag, som bor i en backe, ser till att parkera så att lutningen blir liten på lämmen i början. Då är det enklare att våga sig in. Man vet från forskning på nötkreatur att det går en kritisk gräns vid 22 graders lutning. Om det är mer ökar risken att djuren halkar och de blir mer tveksamma. Det gäller speciellt när de ska gå ut på ett lutande plan, men även vid ilastning. Jag vet inte om det är exakt samma grader för häst, men antagligen något liknande.
 
Halkrisk är förstås också något att förebygga. Bra underlag, tvärribbor och liknande är bra. Ännu bättre tycker de om en trappa in. Det kan vara svårt i praktiken att ordna, men kan ju ändå vara intressant att veta. Ljus är en annan viktig faktor. Hästar är inte gjorda för att vilja utforska grottor, om man säger så.
 
Båda fölen har nu fått träna på att gå in på en brygga som är rejält brant (dvs sämre parkerad än neutralt, till skillnad från när jag parkerade extra snällt), och de klampar glatt och obekymrat in. Unni och Aska passade på att träna på samma, och så klart fixade de det också. Men när man ska börja öva är det bra om man lägger på en svårighet i taget, så här ser ni hur det såg ut innan vi smalnade av och bara hade brant lastbrygga - svårt nog i och för sig, men gick lätt.
 
1 kommentar