Att vara veterinär
Tyvärr är det alldeles för många veterinärer som allvarligt övervägt att lämna yrket. Ungefär en fjärdedel det senaste året, enligt någon undersökning som jag missade vad källan är.
Om det stämmer är det sorgligt. En lång utbildning mot vad som kunde varit ett drömjobb blev inte riktigt så.
Att man inte trivs på en arbetsplats kan vara sin sak. Men som veterinär finns massor av möjligheter. Olika arbetsgivare och olika uppgifter.
Jag har haft förmånen att prova många av dem. Jag började som vikarierande distriktsveterinär och hann sedan med att jobba på smådjursklinik, slakteri och Jordbruksverket under de följande åren.
Sedan blev jag privatpraktiserande i många år. Tyngdpunkt på nöt och häst, men lite smådjur med. Efter det följde fem år på Jordbruksverket och där fick jag prova chefsrollen. Enhetschef och djurskyddschef med rätt olika uppdrag, men kul båda.
Från det till Växa som djurhälsoveterinär och fokus på kor helt och hållet. Och att kunna göra skillnad i det lilla, som gav ringar på vattnet. Efter en avstickare till ett globalt läkemedelsbolag återvände jag till Växa som chef.
Och där är jag ännu kvar. Chef för ett härligt team som vuxit en hel del sedan jag började. Jag har fått lära känna många fina kollegor genom åren.
Jag har trivts bra i alla mina olika roller som veterinär, och är glad och tacksam att jag fick möjligheten att utbilda mig och sedan prova på många uppgifter. Jag har gått jour i många år, och fått lösa de utmaningar som finns med det.
Visst finns det nackdelar, som med alla yrken, men mest så många möjligheter.
I förra veckan var jag på Veterinärmötet, eller Veterinärkongressen som det också har kallats. Jag hade tillfälle att lyssna på flera olika föreläsningar inom olika områden, och var inbjuden att delta i paneldebatt på temat beredskap inom sektionen för veterinär folkhälsa. Intressant och viktigt.
Jag påmindes om att jag vid tidigare tillfällen varit föreläsare först hos husdjurssektionen, då på temat förebyggande arbete för mjölkkor ihop med en duktig lantbrukare, och några år senare hos hästsektionen, på tema regler ochdjurvälfärd.
Nu blir det troligen inte fler olika spår som jag har något att bidra till. Att ha talat vid tre olika kongresser och hos tre olika sektioner är stort för mig. Jag minns ännu känslan när jag som student eller ny veterinär mest kände mig starstruck av de som "kunde allt" och var etablerade i sin yrkesroll.
Jag kan långt ifrån allt, men att få vara med och bidra i debatten på olika sätt, och kanske också kunna skapa lite inspiration eller nya tankar - det räcker långt, och jag är stolt och glad över möjligheten. Jag tycker fortfarande att det är roligt att vara veterinär och tror att det finns ännu fler roliga saker att ta sig an.
Några reflektioner från tidigare veterinärkongresser finns här:
https://stuterikry.blogg.se/2021/november/mitt-turstalle.html (och vinsten som var resa till My dog blev uppskjuten flera år på grund av pandemi och annat, och blev till sist Eurohorse med Ingemar och en jättebra upplevelse verkligen! - det finns det mer om här: https://stuterikry.blogg.se/2024/february/njuta-av-vinsten.html )
