stuterikry.blogg.se

Jag tycker bättre om att berätta vad jag gjort än vad jag ska göra. Det är klart att man ska ha mål och drömmar, men mera som riktning än som något precist. Och kanske mer i huvudet än i text. Ibland blir det som man tänkt, ibland blir det väldigt annorlunda, men det kan bli bra ändå.

 

I januari 2020 skrev jag om detta års mål. Du kan läsa alltihop här: https://stuterikry.blogg.se/2020/january/mot-nya-mal.html Mycket blev annorlunda detta konstiga år, och en del blev verkligen inte alls som jag tänkt. Inte ens sådana "självklarheter" som att åka på sommarpremiering och visa unghäst blev det.

 

Jag har inte visat alls på sommarpremiering eller utställning, men Iska som jag skrev om visades med finfina poäng av sin ägare i somras. Jag har också dömt mycket mindre än jag trodde, och någon resa till Norge, som jag lite hoppades på, blev det inte heller.

 

Men tävlingsmålen överträffades med råge. Visserligen blev det ingen riktigt start i WE alls, men å andra sidan har jag ridit lätt C i både dressyr och teknik på digital träningstävling, och det känns gott nog. Och vad som inte ens var på drömbilden var att Aska och jag skulle starta lokal dressyr, men det har vi gjort och Aska är kvalad till unghästchampionat 2021 och dessutom bästa i son årgång i fjordcupen. Jag har gjort två starter i lokal dressyr med henne, och Ella har gjort två. Samtliga med godkända resultat för kval och för Fjordcupen. Här finns minnen från en sådan tävlingsdag: https://stuterikry.blogg.se/2020/august/etta-bakifran.html

 

Och även träningsmålen får vi ge oss godkänt för. Jag har ridit många lektioner med Aska, och även Ella har hunnit med en hel del sådana, och även Unni har varit en flitig elev. Unni har ridit mest hopplektioner, men också dressyr, och för Aska har det varit träningar i dressyr (och lite tömkörning). Det är roligt att titta tillbaka och minnas hur det var för några månader sedan. Hon har gått framåt, och vi har haft roligt hela tiden, med denna lyhörda häst: https://stuterikry.blogg.se/2020/april/hon-fragar-och-fragar.html

 

Ett träningsmål som också löpt genom året har varit att avdramatisera lastning och transport. Vi hade ju en bedrävlig episod för ungefär ett år sedan, då Aska efter en av sina förstad dressyrträningar borta inte orkade med att kliva in i transporten, utan gick i baklås. Sedan har vi jobbat på saken, och ibland har det tagit en stund att lasta, men vi har fortsatt träna och vi har fortsatt åka. I höst har jag åkt ensam utan att vara nervös för att komma hem, och vi har också tränat med nytt fordon. Det visade sig oväntat svårt att lasta i lastbil efter tidigare dåliga erfarenheter, men nu kan hon både detta och transporten. En hel del finns att läsa och minnas om detta, t.ex. här: https://stuterikry.blogg.se/2020/october/det-basta-modet.html

 

De har inte haft med lastningen att göra, men det har funnits andra goda skäl att träna digitalt. Att upptäcka att det går, och att kunna fortsätta träna trots att tränaren är på sommarstället långt borta, har varit en av årets höjdpunkter. Det har också öppnat för möjligheterna att träna för tränare långt borta, och har helt klart bidragit till en fin utveckling: https://stuterikry.blogg.se/2020/july/trana-i-alla-vader.html

 

Coronasäkert är ordet för året, och digitala lösningar är en del, men det finns ju mer, som t.ex. öppen bana i olika former. Vi har både arrangerat och åkt bort, och båda har gett inspiration:  https://stuterikry.blogg.se/2020/march/just-jump.html

 

 

Flera digitala kurser har jag gått, och några har jag hållit med. En kul variant var digitalt studiebesök här. Det gav mersmak, och jag hoppas kunna göra fler filmsnuttar framöver. Inte så lätt att tänka på allt, men roligt! https://stuterikry.blogg.se/2020/november/digitalt-studiebesok.html

 

Många inlägg har handlat om träning och en del om träningsmetoder, som detta: https://stuterikry.blogg.se/2020/february/ni-med-morotterna.html I slutet av året presenterade jag min vän Anna som gästbloggare, och jag vet att vi är många som ser fram emot mer av hennes tankar.

 

Ett nyårslöfte var det nog att se till att börja använda säkerhetsvästen vid uteritter, och det har jag faktiskt klarat bättre än jag vågade tro:  https://stuterikry.blogg.se/2020/september/komma-ihag.html

 

Många fölbilder finns det i bloggen, och vi fick två hingstföl - Ygne och Fägre - där det var lite småstruligt vid bådas födelser, men allt ordnade sig bra med det: https://stuterikry.blogg.se/2020/may/en-alldeles-sarskild-relation.html

 

Jag brukar ju ha friska hästar, som jag sällan behöver göra mer än vaccinera i rollen som veterinär. Men detta år var det inte riktigt så. Ygne drabbades av anaplasma (precis som Brimi året innan) och fick behandlas för det, och Fägre fick en navelinfektion. Båda dessa sakerna ordnade sig fint, med rätt behandling. Och båda fölen tingades av bra köpare. Men sedan drabbades Ygne av en oturlig fraktur och vi blev tvungna att avliva detta fina hingstföl. Sådana saker tar tid att komma över... och det är ibland svårt att acceptera. https://stuterikry.blogg.se/2020/august/nej-allt-kan-inte-bli-bra.html

 

Men det är ju ändå de fina minnena som är flest. Vi fick låna en snygg treårig hingst. Lindmarkens Brizard kom hit och betäckte tre ston, varav Finja är dräktig hos oss. Han var en fin och stilig hingst, men är nu kastrerad, så de två föl han väntar blir de enda för hans del. Vi hoppas de ska bli bra. Här finns några bilder på Brizard:

 

Ja, inte går det att summera hela året på några korta stycken så här. Det är ju nästan omöjligt att välja, och det har bara blivit några korta nedslag här och där. När jag bläddrat runt har det varit roligt för mig, för jag har påminst om en hel del jag hade glömt. Hoppas att du också har gillat det.

 

Tack till er alla som läst, kommenterat, gillat och delat! Det är tack vare er jag som fortsätter skriva. Då och då når jag extra många, och det här året var det detta inlägg som engagerade allra flest: https://stuterikry.blogg.se/2020/january/vem-ar-du-att-doma.html och uppföljaren lästes också väldigt mycket: https://stuterikry.blogg.se/2020/february/ett-rotagg.html