Fertilitet hos fjordhäst
Det pågår ett forskningsprojekt om fertilitet hos norska hästraser. Vi fick höra lite om detta vid årsmötet för Fjordhorse International i förra veckan.
Ingrid H Holmöy presenterade en del av sina resultat för oss. De har tittat på statistik för dölehäst, fjordhäst och lyngshäst, och betäckningssiffrorna har sjunkit under de senaste trettio åren. Speciellt mycket för dölehäst, men även för de andra.
Fölningsprocenten skiljer sig lite mellan raserna, och ligger runt 70% för lyngshäst, men för fjordhöäst och döle i Norge istället runt 60 %, och för fjordhäst oftas under med värden runt 56-59 %. Variationen för fjordhäst är mellan 50 och 65 % under de senast 20 åren. Sheltandsponny och islandshäst ligger runt 68 % och fullblod (som betäcker vid hand och inte tillåter semin) på 82 %,
Om man betäcker vid rätt tid, vilket hingstar på fri betäckning eller vid betäckning för hand, oftast klarar så ska minst 90 % av stona bli befruktade. Sedan sker det förluster under hela tiden fram till fölning, och den största andelen i början av dräktigheten.
Det finns ungefär 2500 fjordston i Norge, och av dem betäcks 15 % årligen. Redan från sju års ålder hade de kunnat se att chansen att få ett föl gick tydligt ner för ston som inte fölat tidigare. För ston som haft minst ett föl fanns samma trend, men den började vid högre ålder, runt 11 år. När ston som aldrig haft föl fick vänta tills de var 12-13 år var chansen för att få föl i stort sett halverad. Alltså från cirka 65 % fölningsprocent til drygt 30 %.
För fjordhäst har de betäckta stonas ålder ökat över tid. För trettio år sedan var en stor del av avelsstona 3-8 år, då de alltså är som mest fertila. Det var få ston i avel som var över 18 år.
I början av 90-talet var runt 60 % av de betäckta stona 3-8 år och mindre än 5 % över 18. 30 år senare var nästan 15 % över 18 och bara drygt 30 % högst åtta år. Detta är en viktig förklaring till att fölningsprocenten inte blir så bra.
De hade också undersökt varför äldre ston inte blev dräktiga. Den förklaring som de fann var att den viktigaste orsaken är endometrit. Alltså en livmodersinflammation som inte är smittsam (det kan finnas sådana med, och de drabbar alla åldrar, till exempel CEM). Detta är stonas svaga punkt, och man vet att det lätt kommer in bakterier i livmodern i samband med brunst. Ofta är det enda symtomet att stoet inte blir dräktigt.
Att vänta många år på att betäcka sitt sto minskar alltså chansen att få henne dräktig. Det minskar också takten för avelsframsteg, så det finns flera skäl att sätta ston i avel tidigt.
I projektet håller de nu på att undersöka genetiska störningar, alltså förekomsten av letalanlag som leder till en sänkt fölningsprocent. Den studien pågår och det ska bli spännande att höra vad de kommer fram till.
