Träna i alla väder?
Hur tänker du om att träna med hästen i dåligt väder? Finns det inget dåligt väder utan bara dåliga kläder? Eller väljer du bort träningen ibland om vädret inte är med dig?
Vi har inte haft supertur med vädret på våra digitala träningar. Mer än en gång har filmaren fått skydda sig själv och telefonen med paraply, och ryttaren och hästen har blivit rätt våta. Underlaget har också varierat, minst sagt.
Jag har tänkt att det är bra att träna med lite olika förutsättningar. Alla tävlingar är ju inte bara i bra väder eller med finfina underlag. Ibland vräker regnet ner, och ibland är det stora vattensamlingar på banan. Så vi har kämpat på. Jag tänker också på hur jag i vintras kom in som en snögubbe efter ett dressyrpass i snöfall. Men med ett stort leende på läpparna ändå!
Fast i tisdags fick jag ge mig.... När jag hämtade Aska i hagen undrade jag först om det var hennes mage som bullrade. Det var det inte. Det var åskan som mullrade långt borta. Vi gick in och borstade och sadlade i alla fall. Tio minuter innan träningens början började jag skritta fram. Men efter fem minuter ringde jag till Inger.
Då hade åskan krupit närmare och närmare, och nu mullrade det tydligt från öster. Samtidigt tornade det upp sig mörklila moln i väster och vinden vände trädens löv på ett varnande sätt. Jag skulle rida en halvtimme och sedan var det Ellas tur därefter. Men jag ringde och bokade av alltihop. Åska rakt över är dåligt läge att rida på en plan, ganska upphöjd bana.
Vi gick tillbaka till stallet och jag sadlade av. Lite snopet och Aska såg förvånad ut när hon kom ut i hagen igen. Men hon travade iväg till kompisarna och när jag hade hängt in grimman började det falla stora droppar. Jag hann inte mer än in förrän det vräkte ner. Det dundrade så av regnet att det inte längre hördes att det åskade. Att rida hade varit otänkbart.
Men vi fick en ny tid nästa kväll. Då fick Ella starta. Banan var våt och tung efter nattens åskregn, men det regnade bara pyttelite. Så vi tränade på, och det gick jättebra. Inger fnissade lite åt Aska som travade med extra höga benlyft genom vattnet. Men bra gick hon och kul var det!
Unni, som blev rejält våt på sin första digitala dressyrträning, hade bättre tur när hon hoppade förra helgen. Vi hade äntligen lyckats boka en digital hoppträning, och fick chansen att boka en tränare vi inte träffat förut. Lite speciellt läge för alla, men hon hade lyssnat in vår lägesbeskrivning, och vi hade byggt alla hinder som efterfrågades.
Och det blev nog sjutton Unnis och Mercans allra bästa hoppträning så här långt! Efter en liten stund hade Unni fått verktyg att med snälla, men tydliga metoder hitta det där framåtläget som efterfrågats i ett år. Mercan såg glad ut och hoppade bra. Och Unni strålade! De hade bara hoppat max 60 cm, för sen började båda bli trötta efter en rätt intensiv övning. Men de hade gjort det bra, och båda verkade så glada. En timme senare vräkte regnet ner, så den gången hade de turen på sin sida. Och jag tror att vi alla ser fram emot nästa träning med denna tränare. Så fantastiskt att vi har hittat flera riktigt bra tränare som vi kan koppla upp från vår egen bana! Jag är så glad för det!
Och för att återgå till dåligt väder, så är det nog mer blåst än nederbörd som avskräcker. Jag kanske inte låter bli att träna då, men är det kraftig vind så undviker jag nya eller svåra övningar. Det är alldeles för lätt att förstöra det som man byggt upp. Då kan det vara bättre att göra något enkelt. För helst vill man ju att hästen får lyckas varje gång.
På bilderna i inlägget är det Unni på Mercedes (innan hoppningen drog igång - sedan hade jag fullt upp att filma och fixa hinder), Ella på Aska och på Finja och så jag på Aska. Samtliga från träningar under senaste veckan härligt att kunna vara så flitiga!
