Silverfjordingen vann!
"Kolla en silverfjording!" hörde vi nästan direkt när Hangvar Kry hade klivit ur transporten på WE-tävlingen igår i Ölmstad. Det var en familj som var på väg att gå banan som hade fått syn på den silverglänsande musblacken, som väcker uppseende vart han kommer. verkar det som. Jag vet inte hur många gånger jag hann höra "Åh, vilken fin fjording!" under gårdagen.
Och fast jag hade med mig "guldfjordingen" Desolett, så var det inte henne utropen gällde. Fast hon har sina supportrar hon med, inte minst i mig. Man kan inte låta bli att tycka om henne, för det lyser snällhet om henne. Och vi fick en bra dag ihop, hon och jag. Vi klarade faktiskt alla våra mål för dagen.
Det var osäkert in i det sista om vi skulle komma iväg. Med sjuk Brimi så var det frågan om ork och motovation att tävla skulle finnas. Förberedelserna hade i vart fall inte varit de bästa. Jag gick med bävan ut i hagen på morgonen tillsammans med Ella, och befarade det värsta. Men hon var inte sämre - det var bra. Inte så väldigt mycket bättre heller, men kanske lite piggare ändå. Vi fångade henne, behandlade henne och kom fram till att mer kunde inte göras nu, så vi tog med Desolett hem och gjorde oss klara att åka till Ölmstad.
Redan då, vid sex på morgonen, var det väldigt varmt. Och det blev varmare... Men man fick rida i kortärmat fick jag veta när jag lämnade passet för vaccinationskontroll (första gången vi haft en häst uttagen till det) - det var bra.
Hangvar kom åkande när vi hade gått banan. Ella har inte ridit honom mer än fyra-fem gånger, och hon har bara tävlat en enda WE-tävling, och det var 2015, men hon tyckte det skulle bli så roligt att få prova WE med Hangvar, då det kändes som en riktigt bra gren för honom. Hon hade valt att starta Lätt C, på grund av det som redan nämnts, och speciellt som tekniken kändes lite ovan för dem båda.
De glänste i dressyr. Med 74,58% var de exakt tio procentenheter före tvåan i grenen. En nia fick de efter en energisk och kraftfull uppvisning i det moment som Ella kände sig tryggast med. I teknik valde hon att skritta med lansen, och slutade på 68,24%, vilket räckte till en andra grenseger. Det visste hon inte när hon direkt efter red speed, men precis som förra gången släppte hon planen att ta det lugnt. Jag hörde stampen när de galopperade över bron, och hopphindret tog de i ett jättesprång, och nu vågade de trava med lansen, och trots att det blev lite vingligt, så fångade Ella ringen. Tack vare klarad ring, som ger tio sekunders avdrag på tid, så tog de en tredje grenseger, och förstås en solklar vinst i klassen med nio deltagare. Vilken debut!
Jag hann se dressyren (och höra teknik och speed), men red fram Desolett för lätt B när Ella kom till tekniken. Trots värmen kändes Desolett riktigt fin på framridningen, och vi genomförde dressyrprogrammet i ett bastuvarmt ridhus på helt OK sätt. Jag kunde knappt prata efteråt - så torr var jag i munnen, men jag var nöjd och tyckte att vi hade gjort en bättre uppvisning än för en vecka sedan. Det tyckte domaren också, och vi fick ihop 61,20 och alltså godkänd dressyr! Vi var helt överens om att travprogrammet var bättre än galoppen - så är det, och därför gjorde jag allt för att få ett så bra travprogram som möjligt. Där blev det mest sjuor, och sedan mer femmor och en hel del sexor i galoppen. Slutkommentaren var "En ritt med både mjukhet och jämnhet." Känns fint!
Tekniken för oss gick mitt på dagen - varmt var bara förnamnet! Vi var sega båda två, och jag fick inte fram henne som jag ville. Men bestämde mig för att försöka rida bra vägar och göra det bästa av det. Hon rev hopphindret, men annars sexor och sjuor hela vägen och totalt 62,94% - godkänt det med! Även speeden gick fint och jag fick till och med fatt på ringen. Så alla tre momenten på godkänd nivå, både för fjordcupen och för prestationsmedalj i silver! Det var första gången i lätt B, så jag var mer än nöjd! Och Hangvar har förstås klarat nivån för samma saker i lätt C - med råge! Båda behöver fixa en godkänd tävling till för prestationsmedaljen, men poäng i fjordcupen fick vi båda två. Och jag tror att hela teamet runt Hangvar fick mersmak. Vi får hoppas han får chansen någon mer gång, för det här är en häst med potential - silverfjordingen!
