Vid den här tiden får jag ofta chansen att komma till olika föreningars möten och hålla föredrag. Det är jättekul, tycker jag. Att få möta en intresserad publik som vill lära mer, ställer bra frågor och ofta lär mig något under tiden också. Jag får nästan alltid med mig någon bra tanke eller kommentar som får mig ett steg längre.
I fredags var jag hos Nordsvenska hästen i Jönköpings län och föreläste om den spännande resan från betäckning till fölning. På alla bilder var det fjordhästar. Det var väl inte oväntat. Det är ju fjordhästar jag har mest bilder på, inte minst om man ska visa brunst, fölning och sådant. Och det var ingen som klagade på det, tvärtom sa flera att det var så fina bilder.
Och jag gillar alla hästar. Jag vill eller kan inte äga alla raser, men likheterna är mycket större än skillnaderna. Vi har också så mycket att vinna på att samarbeta.
Konkurrensen för fjordhästuppfödare är inte uppfödare av nordsvenskar eller new forest uppfödare, eller något annat sådant. Och konkurrenterna för de som brinner för hoppning är inte körning eller western, eller vad man nu tänker.
Jag tänker att vi behöver samarbeta, se varandra som kollegor som kan bidra till att det går bättre för hela hästbranschen. Få folk att trivas med att ha häst, välja det framför att välja bort häst. Den som rider islandshäst idag kanske kör fjordhäst om några år. Vi har tagit oss genom många ponnyraser, och många underbara individer, och lärt oss mycket på vägen. Och jag har träffat så många kloka hästvänner. Jag blir glad när jag blir inbjuden till andra, för att få dela mina erfarenheter. Det är en ära.
Och det är också i många fall en förutsättning för att få ihop ekonomin, kunna genomföra, att vi bjuder in varandra, att vi blir fler. För mig är det självklart, men inte för alla. Det blev jag påmind om för en tid sedan.
"Vad gör detta inlägg på fjordhästföreningens sida??? Inte så passande kanske." Denna kommentar dök upp när Svenska fjordhästföreningen delade en inbjudan till domarutbildning från shetlandssällskapet på sin sida. Och det kom medhåll från fler.
Som tur var, tycker jag, kom sedan också andra kommentarer med en mer vidsynt grundinställning. Personer som såg och bekräftade att det behövs fler domare och domare med bred kompetens. Att det är bra att tipsa om kurser som är öppna för våra medlemmar. Särskilt just nu när vi inte har någon planerad i närtid.
Jag tänker att det alltid finns att lära av andra. Kan man döma shetlandsponny eller andra raser så är steget mycket mindre att ta till sig tillräcklig kunskap om ännu en ras. Därför är kursen öppen för alla som gått någon grundkurs. Alla kommer antagligen inte bli domare, men kunskap är alltid bra att ha. Och vi är många som behöver fler domare. Och fler hästvänner med kunskap.
De som blir domare och har bakgrund i en annan ras är oftast väldigt användbara som domare. De behöver inte tacka nej på grund av jäv. Tillsammans med de riktiga rasentusiasterna kan det bli superbra.
Jag har själv haft förmånen att få döma många olika raser, och det är nästan alltid givande. Likheterna är större än skillnaderna, och med kunskap om andra raser kan det bli tydligare vad som är speciellt och viktigt i en annan. Jag tror att jag blir en bättre domare så.
Det som jag beklagar mest vid kommentarer som den citerade är dock inte de bristande insikterna om domarutbildning, utan att jag tolkar det som att vissa tycker att det finns skäl att bygga gränser mot andra. Om en förening bjuder in till kurs så får de annonsera det bäst de kan, eller något sådant. Det har man ju rätt att tycka, men jag blir ändå lite obehaglig till mods av den synen på varandra.
Jag ser oss inte som konkurrenter. Inte mellan olika hästavelsförenigar, inte mellan länder och inte mellan olika inriktningar. Vi är kollegor och samarbetspartners. Vi behöver varandra för att lyckas. Vi kan lära av varandra, vi kan också hjälpa varandra att lyckas. Om vi stöttar varandra kan våra evenemang gå ihop sig - på våra riksutställningen har vi ett par år haft andra raser med. Det har hjälpt ekonomin massor, och det har framför allt bidragit till att göra det till en fest.
Vi har inte råd med trångsynthet eller protektionism. Det är det som i min värld inte är passande. Vi behöver istället mer samarbete och vi har råd att vara generösa och nyfikna på andra. Att jag tycker allra allra bäst om fjordhästar betyder inte att jag inte tycker om andra hästar och ponnyer. Och alla som tycker om fjordhästar är välkomna till vår förening, vare sig de äger någon eller ej. Jag hoppas de ska kunna känna sig välkomna också!
