stuterikry.blogg.se

Jordbruksverkets statistik från december visar att antalet mjölkkor har ökat jämfört med året innan. Det är ett trendbrott, som jag hoppas ska hålla i sig, för jag vet hur mycket korna betyder för landsbygden och det landskap vi lever i.

 

Visst rapar kor metan, som inte är bra när man tänker på växthuseffekten. Men kor gör också så mycket annat, som verkligen gör positiv skillnad. De är fantastiska grovfoderomvandlare, och äter sådant som inte vi kan tillgodogöra oss. I den del av landet som jag lever så är det vallodling och betande djur som fungerar bäst i praktiken. Det är svårt att odla bönor i vårt steniga landskap, och klimatzonen är tuff på höglandet.

 

Tack vare korna kan vi leva i det öppna, vackra landskap, som jag och många fler uppskattar så mycket. På några år buskas hagar igen om de inte betas eller brukas. Det går ofattbart fort. Visst är skog också fint, men inte bara skog. Tycker inte jag i alla fall.

 

Att odla gräs gör också att kol binds. Korna ingår i kretsloppet, till skillnad från bilar och flyg. Skog binder också kol, men som sagt det öppna landskapet betyder mycket.

 

Dessutom bidrar de betande djuren till biologisk mångfald. Kor är bra på att beta "lagom", och en massa arter av både växter och kryp trivs i kornas marker. Eller för den delen kvigornas. Ofta är det ungdjuren som betar de riktigt fina hagarna. Korna, som måste komma till mjölkning i vart fall ett par gånger per dag, går närmare ladugården och betar rätt ofta på åker. Men det är fint det med!

 

Även mjölkproduktionen har ökat under 2020. Det hänger förstås ihop. Precis som att det hänger ihop med vad vi väljer. Om vi köper svensk mjölk och mjölkprodukter så finns det möjlighet för fler svenska kor att finnas och göra skillnad här i Sverige.

 

För mig är valet självklart. Både för mjölk och för ost och annat i mejeridisken. Och både för att gynna den svenska bonden och landsbygden och för att jag är trygg med att det är ett bra val för djurens skull.

 

Det totala antalet kor har dock sjunkit lite. Det är alltså köttraskorna som har minskat. Kanske är det delvis en effekt av torkan 2018, då många fick minska sina besättningar på grund av foderbrist. Det tar tid att bygga upp igen.

 

Och tyvärr går siffran över antal företag med nötkreatur ner. Det har den gjort under många år. För mjölkkornas antal kompenserades det av fler kor per gård, så att det totalt sett blev fler djur. men på färre gårdar.

 

Jag är inte bekymrad över större besättningar. Det är lätt att romantisera de små, men faktiskt skulle jag nog påstå att djuren i snitt har det minst lika bra, ofta bättre, i de större besättningarna. Däremot finns ett annat problem; de gårdar som lägger ner lär inte komma tillbaka. En del av markerna kommer att betas av djur från andra gårdar. Men en del är förlorade och kanske växer igen inom kort.

 

Jag vet att det gör skillnad vad vi väljer i affären. Och i restaurangen. Fråga efter ursprung och välj svenskt, både kött och mjölk. Både för att maten ska kännas bra i magen och för att få njuta av vår vackra svenska landsbygd. Där kan människor trivas och där trivs små och stora djur i det varierade landskapet - värt att vara rädd om!

 

Om du vill läsa mer så finns statistiken hos Jordbruksverket: