I skarven mellan namn
Det gick snabbt och lätt att byta efternamn. Skatteverket fixade beslutet på kort tid. Och en massa olika andra aktörer hängde med utan att jag gjorde något.
Nytt bankkort, nya namnet på bankens sidor och lätt att byta hos jobbet.
Det gick faktiskt lättare och fortare än jag trott. Jag hade svårare själv att komma ihåg att säga rätt. Det var ovant att signera med ny namnteckning när jag hämtade ut mitt nya pass, men det gick bra.
Värre var det att hämta ut paket. Jag hade beställt det i nya namnet, men på körkortet stod det gamla. Det höll på att bli moment 22. Men jag slapp invänta det nya körkortet (som det kom papper om helt automatiskt också), och fick ut mitt tvättmedel.
Jag har inte kommit på hur jag ändrar min mejlsignatur, men det ska nog gå att lösa det med.
Och när jag var på Växas kontor i Linköping kändes det plötsligt helt rätt och självklart. Vi skulle fika och in kliver en man som ser bekant ut. Han hajar också till och säger "Men är det inte Helena Torkelsson?" Min tur att haja till... Jo, men visst hade han rätt. En kund från den tiden då jag hette så förra gången. Kul!
Att byta namn i appar och liknande, som hos SJ och andra, verkar vara svårast. Man kan ändra typ allt utom sitt namn. Så då är det kundtjänst som gäller, och så löser det sig. Jag fortsätter sträva på, och blir samtidigt påmind om vad jag heter. På riktigt.
