Långlördag
För många betyder långlördag en dag då affärerna har öppet extra länge för mer tid att shoppa. Trångt på stan då många verkar gilla sådant.
Jag tycker att det finns roligare saker att göra många timmar på en lördag. Ibland blir det verkligen en långlördag av häst och avelsvärdering.
Så var det nu i lördags. Jag hade planerat att åka och titta på fjordhingstpremieringen på Grevagården. Jag har sett alla avelsvärderingar för fjordhingstar under väldigt många år, och det är roligt att följa utvecklingen och bilda sig en egen uppfattning av hingstarna.
Men sedan fick jag frågan om jag kunde komma och döma en del av hästarna på sommarpremieringen i Nottebäck den dagen. Det var fler än 70 anmälda, så de behövde ta in en till premieringsförrättare, då 70 är taket.
Jag vet att det är svårt att hitta domare just i högsäsong nu, och tänkte att det också kunde vara lite roligt, så jag tackade ja. De tillgodosåg mitt önskemål om att få börja, så jag skulle starta bedömningen vid nio.
Jag for tidigt hemifrån och var på plats kvart i åtta, för att det är skönt att ha marginal, hinna ta en kopp kaffe och stämma av med mätman med flera. Någon mätman syntes dock inte till, men sekreteraren dök upp strax efter mig.
Det visade sig att mätmannen försovit sig - kris en fullbokad dag. Men jag får ju mäta och hade också med mätkäppar och måttband samt chipläsare, så strax efter utsatt tid vid åtta var jag igång och jobbade på med detta uppdrag fram tills bedömningen startade vid nio.
Då kom lagom en annan mätman, och sedan dömde jag hästar av olika raser samt några duktiga unga visare som tävlade i visningsklass. Amerikansk miniatyr, haflinger, dartmoorponny, connemara, welsh samt welsh partbreed hann jag med innan det var dags att lämna över.
Jag samlade ihop mina saker, tog en fika och styrde kosan mot Grevagården. Eller rättare sagt mot Dvärstorp. Jag hade räknat ut att fulladdad elbil inte skulle räcka riktigt hela vägen hem på dagens långa tur. Ingemar räddade mitt tighta tidsprogram och föreslog att jag kunde ladda bilen hos honom och ta hans bil, så slapp jag vänta på laddning. Underbart!
Jag anlände till Grevagården när exteriörbedömningen just börjat, och kunde se hela visningen i stora ridhuset. Kul att se alla tvååringarna, och hitta sina favoriter.
Flera var fina, och med lite olika fördelar. Lite olika i utvecklingsfa också, och alltid svårt att sia om hur de kommer utvecklas. En som ännu inte fyllt ut kostymen helt, som som rörde sig fantastiskt härligt och hade bra proprortioner, var musblacke Norekärrs Huge. Han fick 39 poäng denna gång, men det vore kul att se honom igen, inte minst som ju pappa Hassle Kry inte är kvar i Sverige, och detta är en riktigt tilltalande son.
Ovanligt många musblacka var det med, och en gick in, nämligen StålFin. Lite mindre, men rätt harmonisk. Välbyggd var också Kronos-sonen Helios. Jag trodde nog också på Lindmarkens Belizco, men han stannade på 38, vilket ju är klass I.
Eftersom vi skulle på premiering med egna hästar dagen efter, och Ella var tvungen att stanna kvar till slut, som blev sent, så kapade jag lite på denna riktigt långa lördag och for hem innan kritik. Stolt att se Ella som rasrepresentant i nämnden.
Jag tittade till hästar och borstade ut svansar hemma innan jag stöp i säng efter en riktig heldag med häst, som sedan följdes av ytterligare en. Den lyckade premieringsdagen har jag ju redan skrivit om, så nu vet ni att jag hade en toppenhelg.
