Fri betäckning eller betäckning vid hand?

 

För rätt många år sedan skrev jag en artikel om fri betäckning och fördelar och nackdelar jämfört med betäckning vid hand. Frågorna känns fortfarande aktuella, så jag gör det enkelt och citerar mig själv ;-)

Kan fri betäckning, där stona går fritt tillsammans med hingsten, var värt att överväga i en tid då tekniken på reproduktionsområdet utvecklas i rasande takt? Allt fler har idag tillgång till tekniker som embryotransfer, fryst sperma och transportsperma för att nämna några exempel. På nötkreaturssidan finns könssorterad sperma att köpa, och det förekommer en ökande handel med embryon. Är då fri betäckning bara omodernt och primitivt eller har det andra fördelar att erbjuda? Och är det kanske till och med så att det är en företeelse som ökar i omfattning?

Jag började fundera lite mer över fenomenet fri betäckning då jag var på en intressant kurs ("Med tonvikt på hingsten") anordnad av Svensk stuteriveterinärförening. Huvudföreläsaren hade ägnat en stor del av sin forskning åt att studera frilevande flockar med hästar. Ibland kan man lära sig mycket om hur man kan lösa problem genom att gå tillbaka till det naturliga och tänka igenom vad vi har ändrat på i vår tekniska och "förfinade" värld. Innan denna kurs hade jag nog inte sett så stora skillnader, annat än rent praktiskt, på fri betäckning och naturlig betäckning vid hand. Då tyckte jag att den stora skillnaden var övergången till semintekniken, men efteråt började jag tänka att skillnaden mellan semin och betäckning vid hand egentligen är mindre än skillnaden mellan fri betäckning och betäckning vid hand.

Min första aha-upplevelse var när jag fick mina ögon öppnade för något jag sett, men ändå inte uppfattat. Vid fri betäckning stiger inte hingsten av stoet (som han måste göra med fantom eller då stoet är fixerat och inte kan gå framåt), utan han glider passivt av då stoet går framåt. Troligtvis en viktig förklaring till smärtor i rygg och bakben hos avelshingstar, på grund av att vi har gått in och ändrat förutsättningarna.

Vilka andra fördelar finns det med fri betäckning?

  • Hingst och ston erbjuds ett mer naturligt socialt liv. Framför allt hingstar lever ofta ett liv fattigt på andra normala hästkontakter.
  • Fölen kan leka med och fostras av hingsten, som oftast är en bra "barnvakt".
  • En klok hingst betäcker stona vid rätt tidpunkt, vilket i allmänhet leder till ett mycket gott dräktighetsresultat. Dräktighetsprocenter på 90 - 100 % har konstaterats i olika undersökningar i frilevande flockar.
  • Betäckningssäsongen startar i allmänhet vid en tid på året då förutsättningarna för dräktighet är goda. Stona går på bete, och får tillgång till grönt gräs och sol, vilket är positivt för reproduktionsorganens funktion.
  • Minskad risk för betäckningsskador på stona, då de kan gå framåt och perforationsrisken minskar.
  • Naturlig betäckningsakt med förspel, vilket minskar risken för impotens och andra störningar av betäckningsbeteendet.
  • Personalbesparande. En stor fördel idag, då många av hingsthållarna har arbete borta, och inte är lantbrukare som lättare kan planera in det i den dagliga verksamheten.
  • Man slipper riskfylld hantering av ouppfostrade ston.

Vilka är nackdelarna då?

  • Liksom vid naturlig betäckning risk för smittspridning mellan ston. Risken kanske till och med är något högre, då man inte har lika intensiv kontroll över stona.
  • Varje hingst kan klara betydligt färre ston än vid artificiell insemination. En bra hingst kan alltså inte utnyttjas lika intensivt.
  • Ökad skaderisk för hingsten, som kan bli sparkad eller skrämd av mycket tuffa ston.
  • Vissa hingstar mycket tuffa.
  • Risk att det fungerar dåligt framför allt om stona kommer successivt under säsongen, då ett dominant sto kan bevaka hingsten och hindra andra att bli betäckta. Risken för detta problem minskar om man släpper alla ston samtidigt eller ännu hellre har en permanent flock samt har tillräckligt stora ytor.
  • Om betäckningsskador eller andra skador uppkommer finns det risk att det tar längre tid innan detta upptäcks.
  • Svårare att hålla kontroll på betäckningsdatum för enskilda ston.
Jag har provat fri betäckning med flera olika hingstar. Erfarenheterna av det är i stort sett bra, men man ska vara medveten om att ett bra resultat kräver noga koll. Man måste upptäcka om ston inte brunstar, eller om ett sto inte tillåter betäckning, kanske bara för att hon inte står tillräckligt stilla. Men jag har också imponerats av vilken koll hingsten har, och det är så intressant och lärorikt att se samspelet i flocken!
0 kommentarer