stuterikry.blogg.se

Ska en fjording se ut så? Är den inte ovanligt elegant? Det är säkert fler än vi som har mötts av liknande kommentarer när man kommer ut med sin fjordhäst på träning och tävling bland andra hästar. För att inte tala om den oförglömliga "Så kul att det är en arbetshäst med på dressyrtävlingen!". Den sistnämnda var på en av Desoletts första lokala dressyrtävlingar, och vi följde sedan noga resultatet för den som sa så. Hon slog det ekipaget med obestämbar ponny...

 

Vi brukar svara snällt och förklara att våra fjordingar inte alls är ovanligt eleganta, utan rätt normala. Och de som vi tävlar har varit diplomston eller godkända hingstar, så de ser nog ut ungefär som de ska, kanske till och med riktigt bra.

 

Många har tyvärr fortfarande kvar bilden av den "lilla traktorn" som var avelsmålet runt mitten av 1950-talet. Då avlade man för att få en tung och stark fjordhäst som skulle passa i de mindre lantbruken. För att möta tidens krav gav man också ofta mycket foder, för att förstärka intrycket. Fjordhästen sa förstås inte nej till det.

 

Även senare har det funnits kvar tyngre hästar, och kanske framför allt överfeta hästar. Ingen häst, oavsett ras, orkar röra sig väl och göra ett bra jobb med kraftig övervikt. Om den dessutom är dåligt tränad och utbildad (vilket inte så sällan sammanfaller), så är det klart att intrycket blir dåligt.

 

Jag förstår att man inte vill ha en sådan häst som allsidig sporthäst, ridskolehäst eller liknande. Men det är inte rättvist att döma alla fjordingar efter dessa tråkiga undantag. Nu finns det verkligen så många fina, rörliga och arbetsvilliga fjordhästar.

 

Det kan också vara bra att påminna om hur de såg ut en gång. Jag brukar ofta ta fram bilder från förra sekelskiftet och visa hur fjordhästen såg ut då.