Fölbrunst
Det finns olika uppfattningar om man ska betäcka på fölbrunsten eller inte. Jag gör det inte så ofta, men det har hänt några gånger. Då har det alltid varit när jag haft passande hingst hemma, för jag vill helst inte transportera sto och föl så tidigt. Tidigare än en vecka får man inte transportera dem, annat än till veterinär, och med det menas förstås inte seminveterinär.
En annan förutsättning är att stoet fortfarande är brunstig på nionde dygnet. Innan betäcker jag helst inte, och förutsättningarna för dräktighet är också sämre kortare före fölning. Givetsvis ska allt vara normalt med sto och föl, om det ska vara aktuellt. Och så ska det ju förstås finnas en bra anledning, till exempel att stoet fölat sent på säsongen.
Jag betäckte Muska på nionde dygnet i år. Hon började brunsta ganska tidigt, men jag avvaktade till då, och hon hade en bra brunst, och var lugn med sitt föl. I stallet stod hon med spetsade öron och spanade mot Brynje. Hon såg väldigt intresserad ut, men inget kissande eller blinkande, så lite tveksam var jag. När de kom ut kissade hon, och allt funkade lugnt och bra.
Vi kollade igen två dagar senare. Då såg hon superbrunstig ut, kissade och ställde upp sig, och stannade till vid boxen. Väl ute var hon mer orolig och markerade med små sparkar, som inte träffade, bara varnade, så vi avbröt. Det var helt enkelt för sent, och då ska man lita på signalerna.
Det som gjorde oss förbryllade var att Brynje verkat så väldigt intresserad. Hade vi tagit fel ändå? Hingsten brukar ju veta, och med en bra hingst kan man veta när det är rätt tid i brunsten. Svaret slog mig när jag såg Heliv susa runt i hagen bredvid. Det var hon som var i högbrunst! Så vi bytte sto, och lät Brynje betäcka Hellvi istället. Det gick galant.
Därmed har Brynje betäckt fyra ston i år. Ungefär dubbelt så många som jag trodde i början av säsongen. Den fjärde, Hellvi, var tack vare att hon blev såld till en köpare som gärna vill ha henne dräktig, och den tredje, Muska, var tack vare att hon har mått så bra under högdräktigheten att jag vågar ge henne en chans till. Och så var det ju roligt att Porla kom, annars kunde det ha blivit bara Finja. Nu närmar det sig dags att kolla om de första blivit dräktiga. Hoppas det!
Muska med Rone, nio dagar gammal.