stuterikry.blogg.se

 

 Blodmaskar, stora och små, bandmaskar, spolmaskar och springmaskar - ja, det är många olika sorters inälvsparasiter som hästar kan ha. De uppradade här var ju inte ens alla.... Och inte nog med det, sedan är det olika vilka medel som fungerar, och dessutom ändrar sig en del av detta över tid. Både med hästens ålder och med hur läget och kunskapen utvecklas. Det är sannerligen inte lätt att vara hästägare och veta hur man ska göra rätt. När man hittar en mask i gödseln känns det inte bra alls...

Men nu är en bra tid att börja om du vill göra rätt. Det är dags att ta träckprover och kolla hur hästarna har det med parasiter. Det är den viktigaste tiden på året att ta prov, dels för att det är nu som man lägger grunden till hur det ska bli på betet, dels för att det är nu som man kan påvisa den stora blodmasken.

Stora blodmasken är kanske hästens värsta parasit. Den kan ge kolik, även av kraftigare slag, och det finns tecken på att den har börjat bli vanligare igen. Om man tar ett vanligt standardträckprov så räknas antal ägg per gram, EPG. Då kan man inte skilja på de stora och små blodmaskarna. De stora är mycket allvarligare, och lurigare. De kan nämligen ställa till skada även fast antalet ägg är lågt. Dessutom finns de lång tid i kroppen innan man kan hitta ägg i avföringen. Men nu är som sagt rätt tid för detta.

Så medan EPG är ett användbart sätt att bedöma om man behöver avmaska mot lilla blodmasken (det brukar man göra om det överstiger ungefär 200), så räcker det inte för att bedöma riskerna med stora blodmasken. För att veta om den finns behövs en odling eller ett PCR-test. Odling tar ett par veckor, men PCR, som letar efter DNA från masken, går mycket snabbare, bara ett par dagar. PCR kan man få gjort hos SVA (www.sva.se) och de har rabatt på den analysen nu under högsäsong.

Sedan finns ju också bandmask, som ibland ställer till bekymmer, och som inte heller kommer med i alla analyser. Springmask hittar man inte alls på träckprover, och inte heller styngfluga.

Så diskutera gärna med en duktig veterinär om vilka analyser som är bra i ditt stall. Och därefter hur ni bäst lägger upp en strategi för avmaskning och andra insatser för att hålla parasiterna under kontroll.

Självklart ska hästarna avmaskas när det är befogat, för att undvika sjukdom och problem. Samtidigt är det viktigt att vi hanterar de avmaskningsmedel som finns med respekt och kunskap. Resistens hos maskar blir mer och mer vanligt, och det finns inget undermedel som löser allt. Och det dröjer nog innan nya medel kommer fram. Därför är det extra viktigt att göra välunderbyggda val. Alla medel är därför receptbelagda, inte för att krångla till det, utan för att öka chanserna att det blir så bra som möjligt, och att vi har preparat som fungerar även framöver.

En del hästar bygger med tiden upp resistens mot parasiterna, och då behöver de inte avmaskas alls. Det gäller nästan alla hästar om man pratar om spolmask, men även den lilla blodmasken är det många hästar som med tiden klarar att hantera själv. Muska har varit helt negativ på prov under många år, så henne kollar vi faktiskt inte varje år, utan bara då och då. Vi har också haft lyckan att inte ha stora blodmasken, men vi fortsätter kolla. Och nu är det som sagt dags.

I år får vi tyvärr inget föl, men jag återkommer ändå med ett inlägg om fölen och deras parasiter lite längre fram. De kan vara värda ett eget avsnitt, för de är de allra viktigaste att vara noga med rutinerna mot parasiter.