Mera om vatten och smitta
Inlägget om smittrisk i vattenskål påminde mig om en annan intressant smittspridning som till stor del skedde via vatten. Den gången var det hästar som smittades i en träningsanläggning där de fick springa i ett vattenbad för att bygga upp sig.
Utbrottet är väl beskrivet, och jag fick en bra samanfattning när jag var på konferensen om hästars luftvägssjukdomar i somras. Föreläsaren var en av världens ledande experter på kvarka, Andrew Waller, som jag hade nöjet att äta middag med en kväll, och som verkligen hade intressanta tankar att dela.
Den här gången var det dock inte kvarka som var orsaken till att många hästar blev allvarligt sjuka. Det var i stället en bakterie som är besläktad med kvarkabakterien. Strep. zooepidemicus har länge ansetts som ”bara en vanlig förkylningsbakterie” och harmlös. Detta håller man på att ompröva, och det aktuella utbrottet är ett bra exempel på varför.
Det hela hände på Island, som tack vare sina införselregler för djur har klarat sig undan många smittor. Men också människor kan bära med sig smitta till hästar, och därför har man nu också skärpt reglerna för införsel av utrustning till hästar och ryttare. Det som hände var att många hästar insjuknade med ”kvarkaliknande” symtom. Det visade sig vara Strep. zooepid. Smittkällan var ett träningscenter där hästarna gick i vattenbad.
Hästar från många platser på Island togs dit för träning på den nya, fina anläggningen. I vattenbadet blandades bakterier som frustades ut med vattnet, och stänkte sedan upp på nästa häst, som i sin tur kunde föra smittan vidare, i vattenbadet eller hemma i sitt vanliga stall när den var åter där.
Bakterier och virus är små och osynliga. Men de orsakar stora och synliga sjukdomar, som ger lidande och kostar pengar. Det finns mycket att lära och tänka på. Och ja, det går verkligen att sprida smitta i till synes rent vatten...