Förberett för fölning

 
Nu är det drygt elva månader sedan Finja betäcktes. Så jag håller noga koll på tecken på fölning. Men det blir ingen kamera eller så, utan jag går ut i hagen och kollar.
 
Muska och Finja fick flytta ut i sommarhagen i söndags. Jag har länge tänkt att jag inte vill att de fölar i flocken, för jag är inte säker på att det kommer fungera bra i det sällskapet. Men jag är inte orolig alls för Muska och Finja i varandras sällskap. De kommer inte stöka till det för den andra.
 
Så medan det var snö och snö och snö, var jag tacksam att det ännu var en tid innan det var dags för Finja. Hennes mamma Ljosefin gick alltid ungefär tre veckor över tiden, och Finja har heller inte haft bråttom innan. Hennes juver hade heller inte vuxit nästan alls, så jag väntade lugnt. Men funderade på om jag skulle ta de andra på stall på natten och annan hage på dagen, eller om det var fölstona som skulle lämna ligghallen.
 
När det plötsligt blev varmt, torrt och härligt var valet lätt. De fick helt enkelt flytta ut i sommarhagen. Där är det rent och fint, och en bra miljö att födas. Lite tuffare för mig att hålla koll, än att bara gå över gårdsplan, men det tunga är ändå att lämna sängen, så det får gå an.
 
Bete är det dåligt med än, så jag får köra foder till dem. Det är helt OK, och ger dem en mjuk övergång till betet. Och jag kan lova att de älskade att smaka de små grässtrån som fanns! Så nu är vi redo och jag ägnar mig åt att spana på dem. Lite längre fram ska de andra tre också få komma till sommarhagen, men inte i samma del som fölstona, för även när fölen är födda kommer behoven att skilja. Fölstona kommer då behöva mycket mer mat än de andra tre, så det blir två grupper i sommar.
4 kommentarer
Sanna

Hur ofta är du ute och kollar till stona när det närmar sig fölning? Intresserad av hur andra tänker :)

Svar: När jag bedömer att det är lugnt så kollar jag 2-4 gånger per dygn. När jag tror att det verkligen närmar sig satsar jag på varje-varanna timme (bestämmer nästa gång efter hur det ser ut). Brukar bara behöva vanka en, max två nätter, och har sällan haft fel.
Helena

Anna O

Härligt! Men måste du inte leta hästar i mörker nattetid så här pass tidigt på året?

Svar: Jo, så är det. Väldigt mörkt några timmar per natt. Trodde någon gång att jag skulle filma fölningen. Haha! Men jag brukar hitta dem snart.
Helena

Anna O

Det fanns för tio år sedan väldigt bra videokameror med infrarött ljus, SonyNightShot, men de verkar tyvärr inte tillverkas längre.

Svar: Kanske sålde för dåligt? Fått tips om appar och att fästa en mobiltelefon i grimman. Men är lite tveksam. Vill jag ha larm varje gång stoet lägger sig? Och kommer det vara en bra ide bland berg och enbuskar?
Helena

Anna O

Jag tänkte närmast på om du ville filma fölningen när du är där och ser att den är på g¨ång. För bevakningsändamål är det nog inte möjligt att hitta infraröda kameror med tillräcklig räckvid för en hage som är större än en ridbana eller så. Det är inte kameran utan den infraröda belysningen som är begränsningen - den når ju liksom vanlig belysning inte hur långt som helst. Rörelsesensorer att sätta direkt på djuret (är mycket mindre än en mobiltelefon och kan nog sättas fast säkert på grimman) är ju en annan variant, men som du säger så talar dem bara om huruvida hästen lägger sig Där har jag ingen erfarenhet av sådana kopplade till sändare. De vi använder i forskningen registerar kontinuerligt på ett microchip som vi tankar av med jämna mellanrum. Men det funkar ju inte för fölövervakning!

Och för att få veta om det ser ut att gå bra eller inte är det svårt att ersätta den mänskliga blicken. När man bara har en enda kamera är det så lätt att den är i fel vinkel i förhållande till det som verkligen händer. I verkligheten och i forskningen.

svar till "luttrad etolog"

Svar: Mm, då förstår jag vad du menar. Och jag känner samma tvekan som luttrad etolog. Är inte så säker på att det underlättar så mycket. För när man får larm måste jag nog ut i hagen ändå, och blir det många falsklarm är inte mycket vunnet. Jag är ju dessutom lite skeptisk till att ha grimma i hagen.... Säger luttrad veterinär ;-)
Helena