Innan det är för sent
Det är mycket bättre att förebygga än att åtgärda i efterhand. Det gäller det mesta, och ibland går det knappt att komma till rätta med vissa saker om man inte ligger steget före.
En sådan sak är utfodringen av digivande ston. Allt för ofta läser jag om föl som avvants onödigt tidigt, med hänvisning till att stoet inte klarar att hålla hullet. I de flesta fall är det onödigt att det blir så.
Men det kan vara omöjligt att komma i kapp när man ser att stoet tunnar av och blir tunn i ryggen, kanske även över revbenen. Då känns det som att hur mycket mat som helst räcker inte.
Så det är nu ungefär det är dags att se till att stoet är i rätt hull även längre fram på sommaren och hösten. Betets näringsvärde sjunker nu och är inte lika bra som i början av säsongen. I år är det dessutom väldigt torrt och dåligt med bete på många håll, vilket gör det ännu svårare.
Om du tror att du behöver stödfodra, så kan det nog vara dags nu. Kanske räcker byte till nytt bete, om du har, t.ex. återväxten på vall är ju toppen. Kanske behöver du komplettera med kraftfoder - gärna ett med rejält med protein. Om det är några som kan behöva kraftfoder så är det just digivande ston, och fölen (lite längre fram på säsongen).
Dessutom vet man att ett sto som tappar hull riskerar att förlora nästa dräktighet. Så om du har betäckt om henne är det extra viktigt att hänga med och fodra bra.
Vilka fina föl <3