Viktbärande?

Hur tung ryttare klarar en häst? Vad är rimligt med tanke på hästens storlek och styrka? Och hur påverkar olika faktorer hos häst och ryttare detta? Vad är förresten en viktbärande häst?
 
Ja, du känner igen frågorna, och kanske också den ofta ganska livliga diskussion som de leder till. Det kan bli både känslor och mycket tyckande.
 
Självklart så är det massor av faktorer som påverkar, så detta är ingen enkel fråga. Eller den har i alla fall inte enkla svar. Men det pågår en del spännande forskning om detta, och kanske kan det komma att hjälpa oss en del i hur vi ska tänka. Jag tog del av lite av detta i samband med årets veterinärkongress. Anna Jansson summerade en del intressanta nyheter.
 
De flesta undersökningar är gjorda på islandshästar, eftersom det är ganska små hästar med ofta ganska stora ryttare. Så frågan är verkligen aktuell för dem. Islandshästar har ofta en normalvikt på cirka 340-390 kg. Självkklart blir inte hästen mera viktbärande om den själv är överviktig, så när man talar om hästens vikt bör man utgå från normalhull, tänker jag.
 
I ett försök lät man testa vuxna välutbildade islandshästar. De fick tölta med ryttare (och utrustning) så att de bar 20-25-30-35 % av sin egen kroppsvikt. Sträckan de reds var inte så lång, men tillräcklig för att ge utslag vid dessa belastningar. Man såg dock ingen skillnad i blodprov för muskelvärden, antagligen på grund av det korta arbetet. Däremot kom hästarna upp i maxpuls vid 30 % vikt.
 
De kollade även hur snart hästarna kom till mjölksyratröskeln och alltså började arbeta anaerobt. Här var det, trots vältränade och likartade hästar, stora skillnader mellan individer. Två hästar som vägde cirka 380 kg var, skilde sig markant. Den ena blev överbelastad av en ryttare på 75 kg (inklusive utrustning), medan den andra inte påverkades mätbart av 100 kg viktsbelastning.
 
Detta väcker ju massor av frågor. Inte minst som dessa hästar fick ha samma ryttare, som också var skickliga, så det handlade inte obalanserade ryttare som man ofta talar om.
 
Det fanns vissa exteriöra skillnader, och ryggens utseende verkar vara av betydelse. Man såg en mer flat rygg (sedd i genomskärning bakifrån) hos de hästar som klarade högre belastning och en mera spetsig hos de andra. Från andra undersökningar vet man att grövre skena tenderar att ge en mer viktbärande häst, liksom en bredare länd.
 
Det ska bli spännade att följa fortsatt forskning. Hur långa pass, hur ofta och hur är frågor som kommer, förutom förstås hästens träning och exteriör. Så länge tänker jag att sunt förnuft och att lyssna på hästen får vara det som gäller. Hur är det med andning och puls, hur rör den sig och vad säger ansiktsutrycket? Vid hög belastning kortar hästen steget, och det kan ju också vara något att titta efter.
 
 
 
1 kommentar
Annki Johansson

Mycket intressant! Detta är ju inget man kan prata om än annat än med vetenskapliga fakta. Men när maken och jag såg en islandshästmed sin mycket långa och kraftiga, inte tjock bara rejäl, på sin lilla pålle, reagerade han instinktivt när vi rullade förbi och frågade mig, kan dessa små hästar bära hur mycket som helst?Såklart inte, och man undrar just då hur tänkte han som red? Om man frångår precis allt, så blev han just då en skämtbild likt Pancho Villa, men mest blev man betryckt över den lilla snälla islandshästen slit. Varmt hej från Annki