Släppa ihop

Flocken är central i hästars liv. De behöver sin flock för att må helt bra, att ha balans och trygghet i livet. Det är inte så konstigt. För hästar som art har flocken varit helt avgörande för deras överlevnad. En ensam häst är förlorad.

Därför är det förstås viktigt att bli del av en flock. Och för flocken är det viktigt att kunna lita på alla medlemmar. När det kommer en ny blir det lite rörigt. Men oftast är det inte så farligt som vi människor oroar oss för. Det är mer skådespel än våld, och det är sällan någon blir skadad. Men det är förstås viktigt att den som kommer ny kan komma undan och kan visa sin respekt genom att flytta på sig.

Förra söndagen släppte vi in Mercedes till de andra när Denver var på tävling. Hon fick gå in till dem redan när han gått till stallet, så jag kunde kolla lite vad som skedde. Och sedan var Peppe hemma hela dagen, för säkerhets skull.

Först hände nästan inget alls. Alla betade och spanade på varandra, liksom smög. Sedan kom Mercedes att bli för nyfiken på ett sovande föl, och blev varnad av fölets arga mamma. Hon backade, men kom tillbaka och den ursprungliga flocken samlades i varandras trygghet och Mercedes fick klart för sig att här fanns inga föl att få! Intressant att se att Finja släpptes fram för att ta hand om striden medan Aska bara stod med Brusali och tittade på uppgörelsen. Olika hästar har olika roller i flocken.


Men det fanns ju andra som var nyfikna. Så när inte fölen släpptes fram till nykomlingen så dröjde det inte länge innan jag såg en annan avvikare närma sig. Dimmalimm tog chansen att få en ny vän, och när vi for till tävlingen betade hon med Mercedes, medan de andra höll ihop en bra bit bort.

När Denver kom hem var båda lika lyckliga. Så det dröjde inte länge innan de betade nära, nära igen. Som de brukar. Och redan nästa dag var allt lugnt, nästan som om alla gått ihop länge.
Jag har fångat den första halvtimmen med några bilder, och det är väl egentligen för många som ser dramatiska ut. Den mesta tiden bara betade alla. Det blir ju inte så spännande på foto... Fast i verkligheten gillar man det bäst.

















