Reaktions- och kastningsfri?

"I en sal på lasarettet 
där de vita sängar står 
låg en liten lungsjuk flicka 
blåa ögon, lockigt hår."
 
Jag tror att många med mig har berörts av texten i det gamla skillingtrycket. En visa från slutet av 1800-talet om en flicka som dör i lungsjuka, antagligen tuberkulos.I Sverige är tuberkulos idag en ganska ovanlig sjukdom, och de flesta människor som får diagnosen är smittade i andra länder. Men i världen är den fortfarande en mycket vanblig sjukdom, och man räknar med att ett par miljoner dör i tuberkulos varje år.
 
 
Jag påmindes om visan när det dök upp en bild på Facebook. En bild som visade djurförteckningen vid en gårdsauktion 1945. "Förteckning över reaktions- och kastningsfria djur samt hästar och svin". Formuleringen är intressant på flera sätt, och jag fastnade för orden reaktions. och kastningsfria". Samma text står det ännu idag på gamla emaljerade skyltar på ladugårdar. Jag trodde jag hade en bild på en sådan, men hittade bara denna, som i och för sig har med samma sak att göra:
 Hur hänger då allt detta ihop? Och vad betyder det? Jag förstår om många tänker att nu blir det många saker på en gång. Men det som håller samman det hela är att detta påminner om ett väldigt viktigt och framgångsrikt arbete för att bekämpa viktiga sjukdomar. En påminnelse om veterinärmedicinens betydelse och stora roll i folkhälsan. Många tror att veterinärer botar djur, bara. Arbetet för folkhälsa och säkra livsmedel är minst lika viktigt.
 
Reaktionsfri betyder i det här sammanhanget att djuren inte testat positivt för tuberkulos. Tuberklulos hos människa kan orsakas av flera olika bakterier, där en är anpassad till människa och en är nötkreaturens tuberkulosbakterie. Många människor smittades via opasteuriserad mjölk i Sverige runt sekelskiftet 1900, och kanske var det också bakgrunden till sjukdomen hos visans flicka (fast det sägs att visan är dansk från början).
Sjukdomen bekämpades genom vaccination av människor, men också genom krav på pasteursering av mjölk och testning av nötkreatur. Genom enträget arbete kunde sjukdomen utrotas hos svenska nötkreatur. Dokumentet från auktionen påminner om betydelsen av detta, och de tydliga krav och medvetenhet om smittbekämpning som var förutsättningar för att lyckas.
 
"Kastningsfri" då - vad är det? Det är en annan bakteriesjukdom, som också numera är utrotad hos svenska nötkreatur, nämligen brucellos. Brucella-bakterien orsakar kastningar (aborter) hos nötkreatur, därav namnet. Men även den kan smitta människor och ge symtom bland annat i form av återkommande feber, vilket inte är helt ovanligt när det gäller den variant som finns hos de små idisslare, och där man även kan smittas av ostar.
 
Ett gott smittskydd är fortfarande minst lika viktigt nu som då. Nu har vi ännu större risker med ökad rörlighet hos både folk och fä. En del sjukdomar är mindre aktuella nu, andra mer. Men det finns fortfarande skäl att pastuerisera mjölk och att ställa hälsokrav när man köper djur. Då som nu.
 
0 kommentarer