Årets ponny!
Igår hade jag äran att döma finalen i Årets ponny. I strålande solsken kunde jag njuta av fantastiskt fina representanter för de flesta ponnyraser i landet. Efter ett par strykningar kom tio ponnyer till start, och det var en grannlaga uppgift att välja ut segraren.
Ponnyerna glänste i solskenet, och det fanns allt från vit till svart, från liten till stor, och det fanns hingstar, ston och valacker och till och med ett föl som följde sin mor. De visade härliga rörelser, och det fanns mer än en som jag blev sugen att ta med hem. Jag har följt svensk ponnyavel i många år, och har haft nöjet att döma länge nu.
Att välja en blir förstås lite grann en fråga om dagsform, utstrålning coh rörelser, och förstås att vara en riktigt bra representant för sin ras. Det var de allesammans. Det handlar ju inte om att välja vilken ras man gillar bäst.
Några stack ut lite extra, och jag bestämde mig för att utse dartmoorponnyn Råås Figaro till Årets ponny 2019. Han har rastyp, utstrålning, ett fint huvud, bra sida, rejäla ben och riktigt bra rörelser - en komplett ponny, som också verkar trevlig. Hans svartbruna päls glittrade i höstsolen, och jag tror att han var stolt på ärevarvet. Jag dömde och hann inte få bild av alla, men jag tog några bilder av de som var kvar när det var klart. De som är på bild från Årets ponny är connemarastoet Holmtebo Umbrella, shetlandshingsten Almnäs Amir och russhingstens Allgunnens Hard.
I samband med Årets pony delades också vandringsprisetStrömkannan ut shetlandshingsten Alessio. Och så pågick det ungponnyfinaler i dagarna två. Det var välordnat och trevligt, och fina ponnyer fanns att se, men jag kunde inte låta bli att tänka att publiken var betydligt större på Årets kallblod för några veckor sedan. Den gången lyckades vi samla både treårstest, riksutställning för flera raser och Årets kallblod till en dag på samma plats (Grevagården), och det bidrog nog till festkänsla och större publik.
När jag åkte hem med fina ponnyer på näthinnan kunde jag inte låta bli att drömma om att igen få se Årets ponny och Årets kallblod vid samma tillfälle. Kanske är det bara en dröm, men det har ju varit så tidigare några gånger. En början kunde ju vara att vinnarna fick åka till Friends och visa upp sig tillsammans - en ardennerhingst och en dartmoorvalack skulle det bli detta år som visar upp lite av svensk hästavel. En dröm, tänker jag, är att vi kunde få gemensam final. Kanske på hästelmia - där har vi ju varit för många år sedan!
