Använder du negativ förstärkning?
Använder du dig av negativ förstärkning när du tränar din häst? Ja, det låter ju inte så trevligt, men det är faktiskt den träningsmetod som dominerar i stor del av hästträning.
Det är inte fullt så negativt som man kan tro, för det handlar om den princip som går ut på att man tar bort ett tryck (obehag) när hästen gör rätt. Till exempel att man lättar på skänkeln när hästen går framåt eller flyttar sig åt sidan, eller ger efter med tygeln. Min goda vän Anna, som gästbloggat, och som lovat återkomma med fler inlägg framöver, har skrivit en bra förklarande artikel om detta. Den finns på vår hemsida www.stuterikry.se under rubriken Fakta och heter Hästens beteende.
Men det finns ju också något som heter positiv förstärkning, och det går ut på att belöna det beteende som man vill ha. Typ betala för det som man önskade få. För att det ska fungera handlar det om att hitta rätt belöning och att ha en bra timing, så att hästen förstår vad man belönar och tycker att det är värt att arbeta för.
Jag försöker mer och mer arbeta med metoder som bygger på positiv förstärkning, för jag tror det ökar motivationen och blir roligare för både hästarna och mig. Jag förstår helt och fullt att man har godisförbud på ridskolor, för att mata hästarna med godis är en helt annan sak, som lätt kan leda till tråkiga ovanor som att nafsa. Eller det är väl samma sak, men fel utförd. Med dålig timing och utan kunskap så lär man hästen något annat än man menade.
Det görs en del forskning inom området, och jag anmälde mig faktiskt till en studie på Linköpings universitet, som handlade om detta. Vi kom inte med, antagligen för att det är lite för långt till Linköping, eller för att de hade många nog ändå. Men nu har det publicerats en artikel om de första resultaten, och till min glädje så verkar de komma fram till ungefär vad jag själv upplevt.
Bland annat skriver de: Spännande nog så sökte de hästar som tränades med positiv förstärkning mest kontakt med den främmande personen vid återföreningen jämfört med de andra träningsgrupperna, vilket skulle kunna tyda på en positiv förväntan hos dessa hästar.
Läs gärna mer på Linköpings universitets sida, och där finns länk till artikeln med:
Fotot ovan är taget av Åsa Petersson, och fotot på Aska med täcke har Marie-Louise Cederblad tagit.
Måste börja med att säga att det är något av det sötaste jag sett (första bilden) 😍
Superspännande med studien, jag har följt det litegrann. Själv jobbar jag med en salig blandning, även om jag också försöker fokusera på positiv förstärkning då jag har ganska känsliga hästar, som alltid strävar efter att göra rätt funkar det väldigt bra. Tidigare hade jag en tuff valack, och då var man tvungen att markera på ett annat sätt än de jag har idag. Det är ju det som är spännande med hästar, att de är individer!