Äntligen ny hage!
Bytet till andra delen av vinterhagen dröjde nästan till våren i år. Vi brukar byta när det frusit till ordentligt, så att de slipper den knöliga upptrampade och frusna gamla hagen. Men fruset var det inte mer än några dagar i följd. Sedan fortsatte klafset, vecka efter vecka.
Men så kom det fins vårvädret i mars. Det började torka upp, solen sken, och vinden hjälpte till också. Ännu skönare blev det när det blev lugnt. Då kom fjärilarna och fladdermössen fram, de första fladdrade på dagen, och de andra susade förbi när jag kvällsfodrade.
Så när hovslagaren hade varit och fixat alla fina i fötterna i förra veckan, och hästarna hade fått sin lunch inne redan på förmiddagen, så tyckte jag att ett hagbyte passade perfekt när alla var klara och de fick gå ut igen.
Ingen klagade över att de inte fått lunch (de brukar de inte minnas annars i sådana lägen - är de mitt på dagen är det lunchdags, så det så!). De bara dök och mumsade de spirande små stråna. Inte var det mycket, men det var gott!
Vi fodrar förstås som vanligt ändå. För det gräs som finns räcker just till inget. Men det räcker till att ge inspiration att traska runt mycket mer än annars. Ingen står i ligghallen och glor. Och ingen gräver rötter heller - skönt!
Det finns en större avdelning till att ge dem snart. Bättre dela upp så att de inte får allt på en gång. Kanske får de också komma tillbaka till den gamla delen, den som de haft hela vintern. Den kanske tar sig om värmen fortsätter. Och sedan är det inte så långt innan det är sommarbete på riktigt. Det vet jag att vi alla längtar efter!
Men vi vet ju också att det är inte sommar riktigt än. I söndags vaknade vi till ett vintervitt landskap och minus sju... Inget ovanligt, även om man gärna vill tro att de ljumma dagarna kommer i en lång rad bara. Men det kommer snart flera!
