Vattna sina fålar fem

Staffan var en stalledräng.
Vi tackom nu så gärna.
Han vattna’ sina fålar fem,
Allt för den ljusa stjärna.
Ingen dager synes än,
Stjärnorna på himmelen de blänka.
 
När vi nu närmar oss advent och lucia kom jag att tänka på Staffan stalledräng, som vattnade sina fålar fem. Jag heter inte Staffan, men fem fålar att vattna - det har jag! Och ingen dager synes än, varken på morgonen eller kvällen när jag sköter om dem...
 
Jag tror att Staffan red sina hästar till källan för att vattna dem. Jag är glad at kunna erbjuda mina hästar vatten dygnet runt och dessutom tempererat, då jag har uppvärmda baljor. Det är ingen tvekan om att de dricker mer då - jag tänker att det går åt minst dubbelt som mycket som förut, då jag hade kallt vatten till dem.
 
Jag tror det betyder en del både för välbefinnande, och för att minska risken för kolik mm. Så jag har successivt ökat antalet baljor från två uppvärmda och några kalla i reserv, till att nu ha fyra uppvärmda baljor till mina fem fålar.
 
De rymmer cirka 60-65 liter var, och då vet jag att de tillsammans räcker gott och väl ett helt dygn. Även sådana dagar då de äter extra mycket torr halm, eller någon är extra törstig. Tre av dem står vid ligghallen och den fjärde i hörnet vid andra sidan grinden. Alla står lite upphöjt så att de inte så lätt går att bada fötterna i. Och jag tycker det är mer praktiskt med flera små än en större balja.
 
Men jag har dem inte fastspända, för jag tömmer dem så gott som dagligen och diskar ur med diskborste. Jag vill att de ska ha minst lika fräscht vatten som Staffans fålar fick i sin källa, nämligen. Och om det är enkelt att diska (baljorna inte fast och en diskborste till hands) så blir det gjort. Vattnet kommer ur en slang som sitter på en vinda som sedan drar in slangen med fjäder, så det är också smidigt. Enklare än för Staffan, tror jag. Och jag kan också spana på stjärnorna under tiden, eller klia en häst. Och på dagen får de guldkant i den låga vintersolen.
 
 
0 kommentarer