Sovmönster
Mina hästar får själva välja när det är dags att sova inne. Det dröjer nästan alltid längre än vad jag hade gissat. Den tjocka, sköna bädden av torv och halm får stå och vänta på att de ska tycka det är dags. Det har varit en mild höst och då gillar att sova på vallen. När det är regnigt går de under ett träd.
Men i måndags såg jag Aska vid ligghallen när jag kom ut på morgonen. Hon var ensam där, och jag undrade om hon bara gått hem för att dricka.
När jag tittade närmare såg jag mönster på sidorna. Hela ena sidan hade spår från underlaget, och det var tydligt att hon precis rest sig efter vila. Sovmönster är väl något annat, eller kanske är det sömnmönster jag tänker på? Hur man har olika sömntyper. Här var det förstås inte det jag menar, utan spår av sömnen kanske.
En koll på svansen avslöjade att det var i ligghallen hon sovit, för den var full av halm. Svårt att ta bilder ute i morgonmörkret...
Aska är inte klippt, men har ärvt sin mors lite kortare päls. Tät och blank, och inte alls så långa hår som på de andra lurviga. Kanske var det därför hon valde ligghallen först av alla. Lite ovanligt att gå och sova ensam. Hon är tydligen trygg nog för det.
Det dröjde bara några dagar till innan de andra följde exemplet. I onsdags var det blåsigt och kyligt, kändes verkligen som höst. Och i torsdags morse var de vid ligghallen allihop. Alla svansar fulla med halm, och gropar i halmen visade var de vilat.
Desolett och Fägre låg ännu kvar. Det skulle dröja en stund innan gryningen, och de verkade tycka att det var skönt att vila inne. Bra val, tänker jag med. Om jag trodde att de flyttat hem för hösten så trodde jag fel. Nästa natt var det tomt igen, och vädret var också något helt annat med en solig, lugn kväll. Så då drog de ut lite till på sommarkänslan.
