Hur ska man salta?

Tidigare år har vi aldrig saltat ridbanan. Den har fått duga som den varit, och vissa år har det gått fint, andra sämre. Vi har ju inte heller haft en traktor att ploga bort snön med.
 
Ny och lagom mycket snö kan vara ett helt OK underlag att rida på. Sämre är det när den blir tilltrampad och is. Och den isen kan sedan bita sig fast länge, om man har otur.
 
I somras saltade jag ett par gånger med magnesiumsalt för att binda ihop det nya underlaget lite bättre och då den att damma mindre när vi tränade flitigt. Jag kastade ut det för hand. Gick med hink och slängde. Det funkade, men handskar och kläder (och jag!) behövde en rejäl tvätt sedan.
 
Nu har vi kunnat ploga banan, och den har varit frusen och hård, men helt OK att träna på i lite lugnare tempon. Finns ju mycket att öva på i skritt och trav, så det är inget problem. Särskilt inte när man kan fräsa runt i lagom mycket snö på uteritt i härliga galopper.
 
Jag köpte gatusalt (natriumklorid) för att testa vilken skillnad det skulle göra. Första gången saltade jag för hand och kastade ut. Det var lite mindre klumpigt och krångligt än magnesiumsaltet. Men det är svårt att se var man kastar när man slänger ut vitt salt på vit snö...
 
Så jag köpte en liten trädgårdsströare för att se hur det skulle fungera. Det finns tjusiga sådana för flera tusen, men jag tyckte hundralappar var en mer rimlig nivå. Jag ställde in den på minsta öppningen och fyllde i 25 kg.
 
Även här var det svårt att se var kornen föll, i alla fall direkt. Dagen efter såg man hur de börjat töa små hål. Jag gick fram och tillbaka och valde att lägga drygt en vagnsbredd mellan vändorna. Det var nog rätt lagom. En säck räckte till halva banan ungefär (den är cirka 35 x 40 meter).
 
Jag tog bara en säck för att kunna utvärdera skillnaden. Sedan körde jag andra halvan en vecka senare. Då hade det hunnit snöa (och plogas) en gång mellan. Och medan den först saltade delen varit bäst då, så blev den andra delen bättre efter att den var nysaltad. Ytan blev lite mer porös och trevligare att rida på.
 
Allra störst skillnad blev det när det började töa i helgen. Medan gårdsplanen, som också var välplogad, fortfarande hade massor av snö, så var banan nästan upptöad (jämför bilderna ovan och nedan). Och gruset började ge ett bra underlag att rida på. Igår galopperade vi äntligen på banan igen - det var länge sedan. Känns fint! Kanske är vintern över för i år - vi får se. Det kan bli fruset och snö igen, så jag kollar: Hur gör du för att hålla banan bra på vintern?
 
0 kommentarer