Rida från marken
Det har inte blivit så mycket ridet på Hassle. Vi började bra, men sedan har det varit antingen isigt eller stenhårt. Inget bra underlag för inridning av en oskodd häst. Så vi har pysslat och kört kälke, som ni har kunnat se i bloggen. Härligt att ha så fint före att köra i!
Efter plogningen var ridbanan bättre, och inte längre så hal eller knölig. Jag funderade på om jag skulle köra en dag till på åkern med kälke eller om jag skulle rida.
Jag valde ett tredje alternativ, nämligen att rida från marken. Nja, det kanske inte är rätt definition av arbete på lång töm, men jag tror du förstår hur jag tänker. Jag ser det som ett bra sätt att utbilda hästen och samtidigt se hur den arbetar och reagerar väldigt tydligt.
Inte är det lätt att göra rätt vid tömkörning. Jag gillar det, men tycker att dessa långa tömmar inte alltid samarbetar... Tur att man har en samarbetsvillig häst då.
När jag råkade säga ptroo mitt i traven, fast jag menade bara sakta av, så tvärnitade Hassle så att bakbenen gled som värsta slide-stop. Han gjorde halt och stod som ett ljus!
Jag valde att prova att köra med sidepull, för jag har upplevt att han inte riktigt trivs med det tredelade tränsbettet som jag kört med. Han jobbar fint och lydigt, men om jag tar det minsta hårt i tömmen så visar han obehag. Så jag ville se om han fick mera ro på bettlöst. Och det var väl också ett skäl att välja tömkörning på banan - kändes tryggt när man provar nya varianter.
Han gillade det verkligen. Han slappnade av på ett annat sätt än jag sett förut, och jag började lite grann komma åt att han gärna kör in bogen istället för att böja sig efter spåret. Vi flyttade lite sidvärts på slutet och det gick hyggligt det med. När jag tömkörde igen i helgen var det tydligt att han hade tagit till sig massor från förra passet, och han klev fint åt sidan åt båda håll - duktig och läraktig!
Kanske provar jag även ett oledat tränsbett senare, men jag tror att jag kommer använda sidepull även när underlaget passar för ridning igen. Han klarar sig fint utan skor, men det känns onödigt att lägga på ryttarens vikt när det är hårt och halt. Till hösten tror jag att vi skor honom, och det är då vi tänker jobba lite mer intensivt med hans utbildning. Just nu lägger vi grunden och gör en plan.
