Att välja

"Idag är första dagen på resten av ditt liv" - du har hört det förr, och det kanske låter klyschigt, men jag har bestämt mig för att ta till mig det på riktigt, så bra jag kan.
 
Jag är för det mesta energisk och optimistisk till min natur. Jag ser möjligheter och älskar att få utvecklas, nyfikenheten driver mig till nya roliga upplevelser.
 
Men jag har haft en ovanligt dyster och tung period en tid. Det har påverkat mig att inte träffa människor på riktigt, att inte kunna rida på många veckor och att vara orolig för Askas hälta och andra bekymmer. Och kanske att jag har rört mig mindre än vanligt, utan hund och utan häst att rida.
 
Det är inte roligt att känna sig så, och det är inte roligt att leva med en som känner så. Jag bestämde mig för att kravla mig ur det svarta hålet, för där vill jag inte vara.
 
När jag för drygt en vecka sedan red ut en kort sväng på Aska tillsammans med Ella på Brizka så kände jag att jag verkligen var på väg till energi och glädje igen. Unni följde med til fots, och vi fick en mysig tur.
Jag hade hittat stigen åt rätt håll igen, och min härliga häst gav mig ännu mer energi. Hon var lika glad som jag - äntligen ute igen!
 
Jag hade bara tänkt skritta första turen, men hon skrittade så härligt och som hon brukar, så jag bestämde mig för att testa en liten bit trav. Energisk, lugn och helt taktmässig - underbart!
 
Sedan åkte jag på kurs hela veckan. Jobbigt och helt fantastiskt energigivande på en gång. Superbra föreläsare har jag träffat liksom jättehärliga kursdeltagare. Jag är lyckligt lottad som fått denna chans!
 
Sista dagens föreläsare visste jag inte vad jag skulle vänta av. Regissören Kay Pollak i fyra timmar - vad skulle det bli av den tiden.
 
Det blev ett minne för livet. Han påminde mig och alla om de val man kan göra. Satte ord på det som jag redan påbörjat och ville, och kopplade känslorna till det. Visade att vi kan göra skillnad för oss själva, och för andra.
 
Jag gick därifrån inspirerad och beslutsam. Jag kommer tänka fel tankar, tappa tron på mig själv ibland. Men jag ska verkligen försöka välja att ta vara på de dagar och stunder jag har kvar.
 
När jag kom hem på kvällen i fredags var jag trött. Men det var fint att få komma hem och vara tacksam för allt som finns här. Tidigt lördag morgon red jag ut igen, även denna gång med Ella och Brizka. De hade kört ett dressyrpass först, så vi var bara med på avskrittningen. Men det räckte för att ge en väldigt fin början på den dagen.
 
Var rädd om varandra och försök att välja det som är bra för dig, och det som är bra för dem runt om dig. Det som varit finns inte längre. Det är nu vi lever, så ta vara på det. Jag ska ta med mig detta och fortsätta vara nyfiken på allt som livet ger och lär mig. Precis som Aska är - hon får hjälpa mig på vägen.
 
0 kommentarer