Bjuda upp till dans

Fri betäckning ger många fördelar, och en sådan är att man får tillfälle att studera och lära sig saker om hästar och deras beteende när man står vid sidan och tittar på den dans som pågår.
Hingsten kråmar och visar upp sig för stona, och stona testar också hur de kan umgås med varandra.  Det pips och vispas en hel del. En och annan hov sveper genom luften, men oftast är det få kraftiga smällar. För det mesta försöker de inte ens träffa, utan använder det mer som en markering.
Och det finns goda skäl att vara där vid hagen och titta mycket. Man slipper leda hästar och jobba vid betäckningsplatsen, men man bör nog lägga minst lika mycket tid på att kolla hur allt fungerar.
Brunstar alla ston och blir alla betäckta? Hur mår alla hästar och hur trivs de? Hur är det med betet - behövs det mera bete eller tillskottsfoder? Och när är det dags att kolla med dräktighetsundersökning? Man får titta och anteckna för att hålla koll.
Och man får agera om det inte ser ut att fungera som det ska. Mer än en gång har jag dock haft fel. Ston som jag trott inte har brunstat eller som inte verkar ha blivit betäckta har varit dräktiga när jag kollat. Och en klok hingst lär sig ofta när det är den optimala tiden att betäcka. Så att han struntar i ett trånande sto behöver inte vara oroande. Men det kan förstås vara det.
De här bilderna är från SörFins första dag hos oss, i lördags. Visst är det vackert att se deras dans.
 
 
 
 
 
 
1 kommentar
Anna O

Att gå och titta på det skådespelet i stället för att hålla på med språnglinor och hästar fram och tillbaka och alltid behöva ha minst en person till hjälp, det är ingen tvekan om vad jag skulle välja!


Svar: Tror vi är eniga där ;-) Och jag påminner mg också om att det kan vara stökigt nog att släppa ihop ston, även utan hingst, och det måste ju de flesta göra. Så visst överväger fördelarna. Men det kan störa kontrollbehovet ibland.
Stuteri Kry