Grus!
Vi har pratat om det länge, och till slut blev det av. Hassles hage, eller norra vinterhagen, omfattar vägen ner till gödselplattan. När vi byggde plattan behövdes det göras en körbar väg dit, så att inte traktorerna skulle fastna i en geggig traktor.
Det har fungerat bra på det viset, men bergkrossen som lades var alldeles för grov och vass. Stora, kantiga stenar på 1-2 dm, som är hemska att gå på. Illa nog för oss, och ännu sämre för en oskodd häst.
Det blir ju inte geggigt, men det blev inte bra ändå. Det behövdes finare material ovanpå. Och nu äntligen är det fixat! Lagom till att Hassle och de andra flyttade hem från vinterhagarna blev det klart.
Jag beställde naturgrus, och alltså inte grus som var bergkross, för att få ett rundare och mjukare material. Det blir också mer variation i storlek på kornen, men det spelar mindre roll.
Vi lade en hel del i hagen, och en del på gårdsplanen. Jag övervägde att lägga markväv under i hagen, där det inte var väg, men nöjde mig med bara grus.
Den kommer sjunka och efterhand liksom försvinna, men det är ju enkelt att fylla på. Lastbilen lade ut det halvbra, och sedan flyttade vi resten med traktorn. Det mesta skrapade vi med skopan, och lite körde vi med skopan.
Sedan krattade jag det sista, och Zizou inspekterade troget. Jag tror jag fick godkänt av honom. Och jag tror att Hassle också är glad för skillnaden. Om han nu minns hur det var.
