Egen uteveranda
När vårsolen är som skönast passar hästarna på att använda fördelen med att ha egen uteveranda. De ligger i strö som de dragit ut i öppningen till ligghallen. Det ser skönt ut.
När vädret är sämre kryper de längre in, och gömmer sig gärna bakom den lilla väggen mellan de båda öppningarna. Där får de lä, men kan kika ut och se vad som händer utanför. Då känner de sig trygga.
Ligghall är inte enda sättet att hålla häst. Det finns andra stall som kan funka bra också. Men ju mer jag ser av hur de använder sin ligghall ju gladare är jag att jag har byggt så.
Hassle och Björke går också gärna in i sitt lilla krypin. Inte lika stort och inte lika bra planerat som den riktiga ligghallen, men det fungerar. Efter frukost ser jag dem alltid traska dit för en stunds vila.
Om man har ligghall måste man också ha tillgång till sjukbox. Inte varsin, men ett visst antal beroende på antal hästar.
Jag har många fler. Det är fem boxar och två spiltor i stallet. Spiltorna används sällan numera. Och den stora boxen rymmer mer än en häst, så alla kan tas in om det behövs.
Det är skönt att kunna, även om det sällan behövs. Mest är det i samband med hovslagarbesök eller liknande som många tas in på en gång. Annars tar vi in någon eller några för att rida.
Ännu så länge bor Hassle och Björke inne i box på nätterna. De kommer travande när jag visslar. Och sedan är de lika nöjda att gå ut på morgonen.
