Pimpão och Freineta

Nu är det dags igen för Anna att gästblogga. Den här gången handlar det om åsnor, och den som har gott minne kanske känner igen dem från ett av hennes första inlägg här.

Pimpão och Freineta är två åsnor av rasen Burro de Miranda som bor i Castelo Rodrigo, en liten historisk by i nordöstra Portugal. Jag lärde känna dem hösten 2020, på en av de få resor jag kunde göra det året som ju annars mest präglades av begränsningar. Och en av de finaste resor jag gjort. Om jag fick skapa mitt eget drömyrke skulle jag resa runt Europa och lära känna människor och djur med förankring i sin lokala kultur och historia, fotografera dem och skriva en bok.    

 
I mitt huvud tänker jag att jag skulle träffa fåraherdar och ysterskor och arbetshästar och vallhundar, sådana som för vidare sekelgamla traditioner i det jordbruk som nästan hela vår europeiska kultur bygger på. Men i verkligheten behöver vi förstås också sådana som Pimpão och Freineta och deras ägare Ana och António, vars arbete har ett annat fokus än att direkt ge mat på bordet.   Allihop arbetar de med Casa da Cisterna Guesthouse, där den som övernattar kan vakna med den här utsikten.

 

Verksamheten på Casa da Cisterna knyter an till djur på mer än ett sätt, vilket är ganska självklart för Ana och António som är utbildade biologer. Men de enda tamdjur som ingår i verksamheten är Freineta och Pimpão. Är man tillräckligt liten och lätt så kan man få rida på dem. Idag används mirandaåsnor huvudsakligen i fritidsverksamhet, som rid- och klövjedjur på vandringar och skol- och terapiaktiviteter med barn.  En gång i tiden var de förstås viktiga i jordbruket. Mirandaåsnorna är perfekt anpassade för det landskap där rasen har sitt ursprung, där terrängen är backig och stenig och det gäller att vara säker på foten och kunna leva av magert bete. Inte så olikt fjordhästen och dess ursprungstrakter, faktiskt.

Och även om åsnor och hästar kan se ganska olika ut så är vägen till deras hjärta precis densamma. Den som kliar bra och på rätt ställe får erkännande direkt. Och en åsnemule doftar precis så där gott av hö och gräs och själva djuret som en hästmule.   

 
Allmänt Beteende Gästblogg Åsna
0 kommentarer