Tänkt på saken
Jo, jag tror nästan att de tänker på det man tränat på när det blir paus för unghästar (och kanske andra med). De är nästan alltid bättre än före pausen när man sätter igång igen.
Här blev det ofrivilligt uppehåll av unghästträning i en ungefär en månad. Det fanns inga krafter medan vi hade först magsjuka och sedan covid. Och sedan blev det isigt och blåsigt. Så det fick vara.
Men i helgen kände jag mig pigg. Brusali hade tittat på mig så förhoppningsfullt länge att hon fick börja.
Vi borstade av, selade på och gick upp på ridbanan. Jag tömkörde med två linor direkt, för det hade varit så enkelt förut.
Det var det nu med. Pigg ung dam som undrade om vi skulle trava (vems dotter är det....), men helt cool och obekymrad. Så efter några svängar återvände jag till grinden och hämtade upp svängeln, som jag kopplade i linorna.
Det var inte ett dugg svårare. Svängeln plogade med sig lite snö, och Brusali knatade på så nöjd. Duktig på att stå stilla också medan jag fixade med alla saker. Bra att träna på det med!
Jag hann med Brimi också innan det blev för mörkt. Hon fick gjorden, eftersom tömmarna ramar in lite bättre med den. Det blir enklare med styrningen.
Men nu verkade poletten ha trillat ner där med. Hon styrde lydigt åt båda håll, och stod still jättefint. Älskade att tjäna nya morötter! Öronen rakt ut för att höra vad jag ville. Lugn och fin.
Så jag kopplade på en lina på henne med. Först en på höger sida och efter en stund på det viset flyttade jag den till vänster. Hon var lika obrydd som sin halvsyster om linan som strök mot benet.
Duktiga, och mycket nöjda unghästar! Och det är ju kul att jobba med dem!
