Naturbete eller vall
Att hålla en lagom utfordring till lättfödda hästar är inte lätt. De får inte blir feta, men ska få i sig alla näringsämnen och så ska de få sitt behov ättid och fibrer tillgodosett.
Just det med ättid och att få tillräcklig volym av grovfoder upplever jag att en del missar. Det är lätt att pytsa på med olika burkar av olika fina saker, och man kan räkna på det också.
Men vad äter hästen på bete och vad betyder det för hästen? Jag tror att vi ibland behöver släppa lite på kontrollbehovet och tänka lite mer på vad som är viktigt för en häst. Ur hästens perspektiv alltså.
Hästar är skapade för att beta de allra flesta av dygnets timmar. Man brukar säga runt 18 timmar per dygn. Ett sådant liv ger hästen goda förutsättningar för att må bra, både i kroppen och i själen. Betydelsen av betet för en god hästvälfärd skulle vi behöva prata mer om.
Och då även om följderna när vi begränsar tillgången på foder. Att ställa in en häst hela natten utan tillgång till grovfoder (som kan vara halm - det är OK) anser jag nästan är djurplågeri. Hästar har en i stort sett kontinuerlig utsöndring av magsaft, vilket ger stor risk för magsår om hästen inte får foder att blanda upp magsyran med.
Magsår, kolik och stress kan alltså bli följden av en sådan hästhållning. Stressen kan i sin tur leda till att hästen utvecklar stereotypier som krubbitning, och de sitter oftast kvar för livet sedan.
För mycket av det goda är inte heller bra. Visst finns det risk för fång och andra välfärdssjukdomar om hästen får för mycket och för kraftigt bete.
För naturraser är ofta naturbete det bästa. Jag brukar släppa tidigt, innan det finns alltför mycket gräs. De får helt enkelt beta mycket för att få i sig så mycket. Ett alternativ är att vänta tills gräset är gammalt och har gått i ax. Då blir det mindre näring.
Man ska också tänka på att betets tillväxt beror av årstid (ljuset), värmen och nederbörden. Redan nu är det mycket mindre krut i gräset än i maj.
I praktiken betyder det att man kan behöva ha betydligt större hage vid den här tiden än i början av säsongen. Jag brukar starta med mindre fållor och sedan slå ihop eller byta under säsongen.
För unghästar (speciellt föl och ettåringar) samt ston med föl kan det ofta behövas ännu bättre bete fram på sommaren. Hos mig brukar de få beta vallarna där jag tagit en första skörd. Det är dessutom ett bete med väldigt lite parasiter.
Så vad som är rätt bete varierar med årstid och med hästarna som ska beta. Det kräver planering och kunskap, men det ger också väldigt mycket i form av djurvälfärd och trivsel. Samt fina näringsämnen och vitaminer som nog inga köpta foder kan slå.
Mer på samma tema finns här:
