stuterikry.blogg.se

Det finns inte så mycket djur på Madeira. Ön ligger långt ut i Atlanten och de enda däggdjur som tagit sig dit utan människans hjälp är fladdermöss. Sådana såg jag inga.

Däremot såg jag massor av små gröna och bruna ödlor. De finns överallt och pilar omkring kvickt, kvickt. Fina, tycker jag.

En del fåglar finns också. Mest såg jag duvor, men också en del rovfåglar. Nästan inga småfåglar alls, i alla fall inte mindre än koltrastarna. Höns och tuppar fanns förstås, och galde i byarna. De syntes också i många affärer i denna form.

Hundar och katter var det rätt sparsamt med. Jag tror att några av de hundar jag såg var herrelösa, men det fanns inte många sådana. I lite mindre byar verkade många ha flera hundar, kanske ofta som vakthundar.

De kor jag såg var väldigt ofta ensamma. De var tjudrade på en liten plätt med bindslet runt hornbasen. Det såg inte alls roligt ut, även om de verkade må bra annars. Jag tänker att det är rätt långt från hur våra svenska kor har det. Att ha flockdjur så ensamma känns inte bra.

Men jag såg också en stor flock, på ett bete nära norra kusten av ön. Vi susade förbi dem på en utflykt med minibuss.

Om jag tolkade guiden rätt så var det också vanligt med kor i de små skjul som fanns vid terrassodlingarna på en del platser. Man hade en ko där för att få gödsel till odlingarna. Jag såg dock ingen sådan ko, så jag vet inte om det stämde. Men kanske fanns det en ko där när vi for förbi?

Får och getter fanns också, även de ensamma ibland, men oftast i små flockar.

Fiskar finns det många i havet, och även i fiskodlingar vid kusten. Dem såg jag dock bara på tallriken, utom några koikarpar i den botaniska trädgården. Där var också en sköldpadda, som inte såg så pigg ut.

Jag såg en massa krabbor på stenar där jag badade i Atlanten.

Fina konstverk med djur fanns det också. Kakelmålningar med kor och en fisk av skräp från havet.