stuterikry.blogg.se

Mina år med egen fjordhäst blev inte många, 1966 – 1974, men de åren har blivit minnen för livet och min kärlek till rasen har bestått. 

Jag heter Irene Samuelsson och fick min första, och enda!, fjording som 15-åring. Han hette Munter, köptes på livdjursauktion i Uddevalla, som treåring, för 3500 kr. Härstamningen var e Tranegård Eid – Nordman Vust och ingen annan häst har gett mig så mycket glädje!

Det blev snart tydligt att någon misslyckats grundligt med att köra in honom och riden var han nog heller inte men det senare var i alla fall inte förstört. Så det blev ridning för hela slanten. Allt som var roligt gjorde vi, det fanns inga gränser. 

Han blev tyvärr bara elva år då gulsot tog hans liv, troligen förorsakat av att han ätit ekollon.

Jag hade många kontakter kvar i rasen så fjordhästarna försvann inte helt ur mitt liv. Vi lånade ”Pojken” e. Håvang 3 – Frank 4 och deltog i flera körtävlingar. Bl.a. på den första internationella i Sverige, på Axevalla, i maj 1976. Och kom trea, inte illa för en ”liten gul” bland alla proffsen.

Under en period var jag ordförande i vår fjordhästförening som jag pinsamt nog inte minns namnet på längre. Det var härliga år men så kom halvbloden i mitt liv och allt blev plötsligt mycket allvarligare. En fin tid det också men tiden med fjordhästar var så rolig!

Alla vi som följer Helenas blogg vet att hon och hennes familj har en svår tid nu. Låt oss hjälpa till med det vi kan – skicka in foton och berättelser från ert liv med fjordingar, så får vi alla något att läsa och kan avlasta Helena något.