stuterikry.blogg.se

När jag såg Aska i askan, lite grå om mulen och nyfiket grävande, tänkte jag på hur många gånger jag hört påståenden om att hästar och andra djur söker efter spårämnen de har för lite av. 

 

Det är ju en lockande och fascinerande tanke. Man vill ju gärna tro att det är sant. Djuren har så många fantastiska förmågor.

Men inte just denna. Det är jag rätt säker på. Det finns bland annat många exempel på hur djur både väljer fel (för lite) och väljer för mycket i lägen då de hade kunnat välja lagom.

 

De känner hunger och törst. Och de kan känna salthunger. De vet alltså om de behöver mer av vanligt salt. Sedan kan de ibland glufsa i sig för mycket av salt, bara för att det är gott. Det tycker ju många av oss också. Äter mer salt än vi mår bäst av.

Men mineralbehovet behöver vi säkra på andra sätt. Jag analyserar mitt grovfoder och väljer sedan en lämplig typ av mineraler och så ger jag lite extra selen. Jag räknar inte på alla spårämnen i detalj, men jag tror att vi ligger hyggligt till.

 

Och Aska då? Ja, hon var nog mest nyfiken. Hon lämnade snart kol och aska bakom sig och gjorde något bättre. Så hon blev inte någon grå fjordhäst den dagen heller.