stuterikry.blogg.se

Ett typiskt WE-hinder som man inte ser så ofta i andra sammanhang är fållan. Det är lite bökigt att bygga, för det går ju åt en del material. Å andra sidan har nog de flesta saker som funkar att bygga en fålla av. Om man inte har tjusiga staketdelar, som liknar trädgårdsstaket, så kan man bygga med vanliga hoppbommar plus sockerbitar eller liknande att lägga dem på.

 

Om man läser i hinderbilagan för WE så får man veta vilka mått som gäller, och hur man ska rida den:

Alternativ 1)
Hindret rids genom att rida ett varv i fållan och sen ut.
Alternativ 2)
När fållan lämnats efter den första volten sker ett varvbyte i nära anslutning till fållan och hindret rids igen åt andra hållet.

Banbyggaren anger på banskissen vilket varv fållan ska ridas i, eller om det är alternativ 2, vilket varv som man ska börja med. Banbyggaren kan också ange att gångarten ska vara skritt (inte så ovanligt i de lägre klasserna), och annars får man alltid skritta, om man vill (men ju högre klass ju mer kostar det). Så här står det:

Samma gångart ska användas i hela hindret, men ryttaren kan alltid välja att rida hindret i skritt med högst godkänt betyg vid väl utfört hinder.

Deb-LD – skritt, varvbyte sker med volt tillbaka

LC-LB2 – skritt eller trav, varvbyte sker med liten volt tillbaka

LA – vid utförande i skritt sker varvbyte med en bakdelsvändning. I galopp sker varvbyte med liten volt tillbaka och enkelt byte.

Msv /Svår – galopp, varvbyte sker med byte i språnget och vändning/arbetspiruett, vid utförande i skritt sker varvbyte med en skrittpiruett

Samtliga klasser - I speedmomentet får endast alternativ 1 användas.

Innan jag hade testat så tänkte jag lite "hur svårt kan det vara". Med en häst som inte är tittig så ska det väl vara rätt lätt att skritta eller trava runt i fållan. Att det skulle bli rätt tight i galopp fattade jag...

Men det är inte alls så lätt att göra detta bra. Att följa en jämn och fin väg runt ganska nära staketet, och att hålla takt, tempo samt rätt ställning och böjning hela vägen.... Ja, det tål att övas på...

Det är ju sådant som domaren tittar på, och så här står det om bedömning:

- Hästens avspändhet och förtroende inför hindret, bibehållen bjudning och aktivitet.

- Vändningen vid varvbyte ingår i bedömningen men volterna står för huvuddelen av betyget.

- För godkänt betyg krävs att hästen visar förtroende för uppgiften och bibehåller samma gångart genom hela utförandet.

Viktiga saker att hålla rätt på är också att verkligen rida rätt varv (om det inte är valfritt). Mer än en har blivit uteslutna för en så tråkig detalj. Ska man rida vänster varv går man ju alltså åt höger först in i fållan - redan där kan man bli snurrig...

Om hästen är tittig, eller kanske ändå, så kan det ofta vara en god idé att i teknik ta ett varv i transportgångart runt fållan innan man går in och rider hindret. I WE får man lägga extra volter, och skaffa sig mjuka fina vägar. I lagom dos belönas det bara av domaren, men i överdos kan det förstås drabba de allmänna intrycken.

 Aska får idag illustrera fållan, och hur hon tog sig an den på tre olika tävlingar och i både teknik och speed. I tekniken var det skritt på någon tävling och trav på någon, och ni ser också olika staket och olika saker i mitten. Tävlingsplatserna är Ölmstad (vita staket) och Eriksmåla (bommar).