En lite bättre värld
Att vara snäll och att bry sig - vilken skillnad det kan göra! Små och stora fina handlingar är det som bidrar på riktigt till en bättre värld och som alla kan göra något för.
Att leva tanken att ge vidare, som jag skrivit om flera gånger förut. https://stuterikry.blogg.se/2023/october/min-tur-att-ge-vidare.html Ofta kommer änglarna helt oväntat.
Som nyss till mig. Jag hade flera dagar till stor del på resande fot förra veckan. Det gick väl sådär med resandet.
På vägen till Stockholm i onsdags blev tåget tre timmar sent, och jag missade förmiddagen på min kurs. Trist, men ingen på mitt tåg kunde hjälpa att tåget före oss gick sönder och stod i vägen. Personalen hos oss gjorde vad de kunde för att informera och lösa problem. Jag hade datorn med och jobbade på med diverse. Rätt skönt att få undan saker i lugn och ro.
I fredags skulle jag resa hem. Jag blev lite orolig när jag såg att avgången före min ställdes in. Det var mycket folk på Centralen och rätt många tåg med ändringar. Jag var i god tid och passade på att köpa strumpbyxor och en present i affärerna på Centralen.
Jag gick i god tid till perongen och väntade. Men vår avgång blev försenad, och sedan ändrades spåret också. Alla började röra sig tillbaka till centralhallen för att vänta på nya uppgifer. Någon gång där tappade jag bort kassen med det jag köpt.
Jag upptäckte det när jag lite senare kom till den nya perongen. Jag återvände för att se om jag kunde hitta kassen, men inte. Ont om tid var det också. Så jag insåg att det var bättre komma med tåget och ge upp det jag köpt.
Trist och snopet, men inte värre än så. En dryg halvtimme sena kom vi iväg hemåt, och jag bestämde mig för att glömma kassen. En världslig sak, helt enkelt.
Förseningen gjorde att jag missade bytet i Mjölby, och framåt kvällen är det långt till nästa tåg mot Tranås. Inte så kul, men jag har suittit av tid där flera gånger. Senast det hände hade jag tur och fick skjuts av en snäll man som skulle hämta sin särbo.
Den här gången råkade det vara fantastiska tågvärdar på vårt tåg. De ropade efter oss som skulle till Tranås (två personer) och meddelade att de beställde taxi så vi slapp vänta och frysa i Mjölby. Gulligt och oväntat. Jag kom hem så snabbt det gick, och fick dessutom hundarna hemskjutsade av världens bästa hundvakter. Så slutet gott allting gott.
Men det var inte slut... Idag ringde det upp en person, som skickade sms när jag inte svarade (jag jobbade). Hon hade hittat min kasse, gjort värsta detektivanalysen och kommit till att den var min. Med tanke på vilken perong och när den hittats (av henneI), och att det fanns ett kvitto där det stod Tranås i botten av kassen (tur man inte städar för bra), så hade hon, som SJ-personal, hittat mig som en av få som skulle till Tranås med den avgången.
Så mina saker var i gott förvar. Kunde jag hämta dem? Nja, men Tage kunde. Han hämtade min kasse, så om ett tag får jag mina nyinköpta strumpbyxor. Tage får behålla laktritsen jag köpte, som tack för hjälpen. Och till den fantastiska kvinna som ansträngde sig extra skickar jag mina varmaste tankar.
Jag har på några få dagar mött flera underbara människor från SJ, och alla har de gjort skillnad för mig. Jag hoppas de förstår vad det betyder, och att någon annan ger vidare godhet till dem. Jag ska fortsätta försöka leva så, jag med. För jag tror det betyder något.
