Träna vidare i skogen

Vi började med ett ganska kort pass av skogskörning med Hanyval förra lördagen, så att vi alla skulle vara sugna på att fortsätta dagen efter.

Det blåste kraftigt och kallt, men vi selade på och gav oss av mot skogen igen. Jag spanade lite extra på selens inställningar på väg ut och kom till att vi borde flytta övre lokremmen. Den är dock inte flyttad på dagens bilder, för det är krångligt att dona med den när man redan är ute. Så det kommer sedan. Jag log lite när jag fick kommentarer om lokorna, som jag läste efter söndagens körning.

Hangvar spetsade öronen och "tuggade" lite när vi närmade oss skogen - det såg ut som att han såg fram emot att fortsätta arbetet. Han är inte ren på vänster sida, för han hade rullat sig helt svart och våt där, så det fick duga efter att ha gnuggat ordentligt och i alla fall fått rent under alla remmar.

Och jag tror minsann han hade tänkt igenom saken sedan dagen innan. Han var duktig då, men ännu bättre nu. Lika energisk och villig, men lugnare. Kunde skritta lite mer lagom fort.

Dessutom var han mycket mer uppmärksam. När Ella skuttade över stocken för att kunna följa med så stannade han och frågade. Och han kunde ta en tugga ris och ha det lite gott. Det hade han inte haft tid med dagen innan. Jättebra!

Och han väntade lugnt medan vi fixade med stockar eller annat. Efter en stund kunde Ella koppla på och av stockar själv flera gånger. Det började flyta och vi fick ut mer än dagen innan.

Vi vågade oss också på en rätt rejäl granstock - inga problem, utom att saxen släppte på halva vägen när stocken gick på en rot.

Lite drygt en timme körde vi. Det fick räcka så. Även om man jobbar bara i skritt så är det ovant arbete och rätt intensivt. Man ska sluta när det känns bra, och så kommer vi snart igen med friskt mod!















Vad duktiga ni är, alla fyra!
Men är det så att man bara kan köra i skogen när man har en hingst med namn på H?